Rena konstverket leder orienterarna på rätt väg

Både karta och banor är redan på plats inför Tiomila i vår. Kartritaren Thomas Perssons arbete räknas som konstnärlig verksamhet.

Jodå, verkligheten stämmer med kartan. Bankontrollanterna Karin och Björn Axelsson bekräftar att Thomas Persson (till höger) har placerat kontrollen rätt.

Jodå, verkligheten stämmer med kartan. Bankontrollanterna Karin och Björn Axelsson bekräftar att Thomas Persson (till höger) har placerat kontrollen rätt.

Foto: Gunnar Hagberg

Valdemarsvik2020-12-06 12:00

Tiomila 2021

Lars Lerins akvarellmålningar eller Thomas Perssons orienteringskartor. Konst som konst.

– Det är konstnärlig verksamhet. Momsbeskattas som sådan också. Man gör en avbildning av naturen. Men det är inte alla som kan rita en bra orienteringskarta. Antingen har man det i sig eller också inte.

Thomas Persson från OK Denseln har, med hjälp av klubbkompisen Björn Karlsson, ritat kartorna som ska lotsa stigfinnarna på rätt kurs i terrängen under Tiomila i Valdemarsvik. Bakom sig har de åtskilliga timmar i skogen och vid ritbordet. Arbetet är sedan länge i hamn och kontrollerat och nu visar Thomas Persson upp Tiomilakartan för undertecknad. Ytterst få har sett den. För deltagarna är den hemlig ända fram till startögonblicket.

Ett eftertraktat värdepapper. Ett konstverk.

– En orienteringskarta växer fram ungefär som ett konstverk, säger Thomas Persson.

– Det handlar inte bara om att återge naturen på ett korrekt sätt. Kartan ska vara behaglig att titta på också. Banorna ska se bra ut vid en första anblick. Ge en känsla av harmoni och inte verka tråkig. Man vill ju att deltagarna ska bli sugna på att springa. En elitlöpare ser direkt om kartan är genomarbetad eller inte.

Thomas Persson har kartlagt naturen sedan han var liten grabb. Nu jobbar han halvtid med konsten att summera terrängen i pappersform. En känsla för detaljer förefaller vara en bra egenskap i uppdraget. På Tiomilakartan som Thomas Persson visar, vimlar det av stigar, stenar och höjdkurvor. Den oinvigde riskerar att bli lätt vimmelkantig och gå vilse redan på kartan.

– Det får aldrig vara för detaljrikt. Man måste göra en avvägning. Eliten vill förflytta sig snabbt i terrängen med kartans hjälp och blir mest störda av detaljer som inte tillför något. Läsbarheten är viktig. Eftersom jag själv orienterar vet jag vad man vill ha, säger han.

Känslan för kartor är förstås en användbar tillgång för en orienterare. I Thomas Perssons fall är det ibland snarare en förbannelse.

– Jag har förstört många tävlingar för mig själv när jag har hakat upp mig på något i kartan som jag inte gillar. Något som jag själv aldrig skulle ha ritat. Snacka om att fastna i fel saker när man ska tävla, säger han med ett snett leende.

Inför Tiomila, den 1–2 maj 2021, är ett elva kvadratkilometer stort område kartlagt. Allt i anslutning till tävlingscentrum på Grännäs. Totalt ska området innehålla 150 kontroller i de olika klasserna när det är tävlingsdags. Var kontrollerna ska finnas är redan utmärkt i skogen. Thomas Persson, som också har lagt banorna, beskriver terrängen som kuperad, finskuren men hyfsat lättorienterad. En variation av detaljrika och snällare avsnitt. Men utmanande.

– Det slår om snabbt. Från öppna ytor med god sikt och bra löpbarhet till partier där man inte längre kan läsa karta i full fart. Då gäller det att vara beredd. Det är ofta hastigheten som gör att misstagen kommer, säger Thomas Persson.

Stämmer då kartan och de blivande kontrollerna med verkligheten? Vi kollar. Bankontrollanterna Björn och Karin Axelsson från Finspångs SOK har förvisso redan givit klartecken, men vi testar kontrollen "Sänkan" i en bit kuperad terräng nära Grännäs.

– En lätt kontroll, säger Björn Axelsson.

– Man kommer in i öppen terräng, ser den markerade svackan på långt håll och där nere ska kontrollen finnas. Det gör den också.

Rena konststycket med konstverkets hjälp. 

Lantmäteriet

Orienteringskartorna – bland annat till Tiomila – bygger till stor del på Lantmäteriets kartor. Lantmäteriet kartlägger Sverige och förser samhället med kartor, bilder och annan geografisk information, så kallad geodata. Geodata beskriver allt som har ett geografiskt läge. Det kan vara fastigheter, byggnader, sjöar och vägar men också vegetation och befolkning. Lantmäteriet har dessutom drygt en miljon historiska kartor, från 1628 och framåt, i sitt digitala arkiv.

Karta: Valdemarsvik
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!