De senaste två åren har varit turbulenta med en global pandemi, följt av Rysslands invasion av Ukraina. Detta har bland annat inneburit ökade råvarupriser, stigande elpriser och en inflation som tagit ordentlig fart på senare tid. På detta ska nu läggas ökade räntor efter Riksbankens höjning i tisdags.
Att detta påverkar både privatpersoners och kommunernas ekonomi är inte särskilt förvånande. Vi frågar Valdemarsviks kommuns ekonomichef Sven Stengard hur han bedömer påverkan på kommunen när det gäller räntehöjningen och elpriserna.
– En ganska stor del av våra lån har bunden ränta och inte jättemånga lån faller till betalning nästa år. Sedan har vi ett antal till rörlig ränta men jag skulle säga att, ja, räntehöjningarna kommer att få betydelse men inte dramatiskt under 2023 utan mer på längre sikt, bedömer Sven Stengard.
– Samma sak gäller elpriserna där vi har ett bundet avtal som är ganska bra, jag kommer inte ihåg de exakta siffrorna men någonstans runt 45 öre per KWh, det kommer fortsatt att gälla under 2023.
Vissa av de andra områdena där priserna går upp påverkar dock reellt i nutid.
– De ökande drivmedelspriserna slår ju mer direkt, där måste vi se över hur vi ska jobba i framtiden. När det gäller kosten till våra kommunala verksamheter så har det också effekt på en gång, där kommer det att bli högre portionspriser för 2023, det är jag ganska säker på, säger Sven Stengard.
– Inflationen kommer också att slå igenom så det är klart att det kommer bli betydligt dyrare för kommunen att bedriva verksamhet. Men med de avtal vi har slår inte inflationen igenom med 100 procent under 2023, som jag bedömer det.
Hur ska man parera kostnadsökningarna inom kost och drivmedel: med besparingar eller tillskjutna medel?
– Vi har inte kommit så långt i budgetprocessen som vi brukar göra på grund av att det är valår, så det får bli en bedömning. Men jag tror att man måste tänka om i vissa avseenden för att spara, men också att en del av verksamheterna måste kompenseras för inflationen. Det är inga lätta tider just nu.
Valdemarsviks kommuns utgångsläge kunde dock vara sämre. Man går mot ett prognosticerat plusresultat för 2022 på 21,6 miljoner vilket är elva miljoner bättre än budget. Det är naturligtvis ingen nackdel i dagsläget.
– Det är verkligen en fördel på två sätt. Dels att vi går ut med lite förstärkt ekonomi och starkare balansräkning, det gör att vi lättare kan hantera förändringarna 2023. Dels att verksamheterna har en ganska bra kostnadskontroll när vi går in i nästa år, det är också helt nödvändigt när vi går in i en nedåtgående ekonomi, menar Sven Stengard.
En osäkerhetsfaktor när det gäller de ekonomiska grundförutsättningarna är att det nu formeras en ny regering på riksplanet. Frågan om hur det kommer att se ut med exempelvis statsbidrag till kommunerna framöver är ännu höljt i dunkel.
– Det finns ju ingen höstbudget ännu på riksplanet som vi har att förhålla oss till. Vi kommer väl i viss mån att försöka avvakta lite tills rikspolitiken börjar arbeta lite djupare så vi vet mer, säger Sven Stengard som påpekar att man ändå har en begränsad tidsram för att ta en budget.
– Fullmäktige måste ju enligt kommunallagen ta budgeten senast i december och skattesatsen ska tas redan i november.