Dagarna innan påsk har jobbet pågått med att sätta ut små flottar. 13 delar har byggts, sammanflätats och placerats på vattnet vid Vittvik utanför Valdemarsvik.
– Det är ett projekt där vi planterar vass i vattnet. Det är små plantor på varje ö som ska växa, säger Jarmo Spiik, projektledare på företaget Clean Nature som gör jobbet på uppdrag av länsstyrelsen.
Jobbet började vid gamla stationshuset i Valdemarsvik där de små öarna monterats ihop för att sen sättas ut i Kattedalsfjärden en bit utanför tätorten.
– Vi har inte varit i det området tidigare. Så det kan bli lite tufft att ta sig fram. Men vi har en fyrhjuling om det skulle behövas, berättar Jarmo Spiik.
Arbetet ingår EU:s miljöprojekt Baltic Reed där sex olika organisationer deltar. Länsstyrelsen i Östergötland är en av aktörerna.
– Vi gör det här för första gången och det är ett test. Vi genomför det i vikar där vi vet att vattnet är lugnt och som är övergödda, förklarar Maria Gustavsson, vattenutredare.
Myndighetens budget för projektet ligger på sex till sju miljoner kronor. Syftet med att sätta ut de så kallade "flytande våtmarksöar" är att öka den biologiska mångfalden.
– Vi planterar vassen för att se hur mycket näringsämnen som fosfor och kväve de plockar upp. Sen ska vi se hur effektivt det är. Vi vill också se om rötterna kan fungera som skydd för abborre, och om de lägger sin rom på dem, uppger Maria Gustavsson.
Höga halter av ämnena kväve och fosfor i vatten orsakar övergödning.
Tre man och två dagars jobb krävdes för att få ut alla små flottar, sätta ihop dem och se till att de sitter fast ordentligt.
– Vår erfarenhet visar att vass som placeras ut med rötterna i vatten ökar upptaget av näringsämnen med 30 till 40 procent jämfört med om rötterna finns i mark, menar Jarmo Spiik.
Projektet startade 2023 och Länsstyrelsen har tidigare skördat tio hektar vass i Gryts skärgård. Planteringen av vassöarna handlar också om att se växten som en resurs.
– När den slås, lämnas den allra största delen kvar för att förmultna. Det gör att näringsämnena i vassen gradvis går tillbaka till vattenmiljön. En viktig del i projektet är att skörda vassen och sen ta till vara på den. Den går att användas till exempelvis sugrör eller planteringsjord, säger Maria Gustavsson.
Övergödning är inget nytt. Varför har ni inte gjort det här tidigare?
– Vi har arbetat länge med övergödningsfrågan. Att vi börjat arbeta med vass är tack vare projekt som pågått i Stockholm och Finland. Vi såg vilken potential detta kan ha och sökte då 2022 detta projekt.
Det långsiktiga målet är att hitta miljövänliga och hållbara alternativ för att använda vass. Samtidigt som att det får positiva effekter på miljön.
Projektet pågår till 2026. Vad händer när det är avslutat?
– Vi vill fortsätta för att se vilka resultat vi får. Vi håller på och söker efter mer EU-pengar för det.
Maria Gustavsson berättar att om det tar tid att få EU-pengar och att det skulle bli ett glapp när projektet är slut. Då kommer Länsstyrelsen gå in och täcka ekonomiskt för att kunna fortsätta med arbetet.