I gruppen finns flera lantbrukare, varav en biodlare vid namn Manssour Al Asfar. Han har fungerat som tolk och kunnat översätta olika svenska biodlartermer till arabiska till de andra deltagarna. Detta har underlättat arbetet i studiecirkeln.

– Jag är utbildad agronom. Jag hade egen biodling i trädgården hemma i Darah i Syrien, säger Manssour Al Asfar.

Under de tre första träffarna samlades gruppen i Arbetsmarknadsenhetens lokaler och byggde så kallade topplistkupor, vilket är en afrikansk typ av bikupa utan fasta ramar. Därefter har studiecirkeln hållt till på Mossebo bigård. Kursledaren David Fogelberg har berättat om bin och bikupor. De har flyttat upp yngel för att ge plats åt drottningen att lägga mer ägg. De har också tittat på hur man gör när man odlar drottningar. De har hittills upptäckt två skillnader mellan svensk och syrisk biodling. I Syrien låter de samhällena själva ta fram drottningen, medan i Sverige försöker man välja drottningämnen med goda egenskaper. Dessutom kan kuporna skilja sig åt. I Syrien kan kuporna vara gjorda av lera, medan de i Sverige som regel är gjorda av trä eller plast.

Artikelbild

| Biodling.

Vid senaste cirkelträffen, i torsdags, satte man in en svärm i en av de nya topplistkuporna och slungade 20–25 kilo honung. Deltagarna fick ta med sig honungsburkar hem.

– Det är mycket intressant. Jag har lärt mig mycket, säger Firas Musleh.

Efter ett sommaruppehåll drar studiecirkeln igång i höst igen. Tanken är att deltagarna då ska få följa ett helt biår. Kursledaren David Fogelberg sammanfattar vårens studiecirkel så här:

– De har träffat lite fler svenskar och vi har försökt att prata så mycket svenska som det går. Det har sysselsatt dem lite grann och de har fått lite nytt att prata om med varandra.