Det leks skeppsbrott i Vammarskolans sporthall. Eleverna i årskurs nio häver sig över plintar, kastar sig i rep och löper fram genom ringar och på madrasser.

– Öka!, ropar läraren Mats Nahlbom och ger sig in i leken.

Pulsträningen innebär att eleverna ska hålla sig på 65 till 80 procent av sin maxpuls i 20 till 30 minuter av varje motionspass. Att läraren Mats Nahlbom ger sig in och jagar eleverna är alltså ingen form av bestraffning, utan ett försök att höja elevens puls, få den att landa inom eller över zonen.

Artikelbild

| Pulsmätare. Träningen genomförs med en pulsmätare på varje elev. Aktuell puls visas sedan i ett program, där läraren kan ha koll och uppmana varje elev att öka takten om de inte befinner sig i zonen.

Pulsträningen genomförs medvetet innan undervisning i teoretiska ämnen sparkar igång.

– Efter pulsträningen är jag trött i kroppen, men pigg i huvudet. Vi brukar köra skeppsbrott för att komma igång på morgonen. Annars brukar vi spela fotboll eller badminton, säger niondeklassaren Wilma Svegeus.

Känner du dig smartare?

– Ja, det gör jag nog, säger hon.

Artikelbild

| Utvärdering. Efter pulspasset utvärderas elevernas puls. Här är det idrottsläraren Mike Andersson som ger feedback.

Att pulsträningen faktiskt ger resultat har initiativtagarna, en samling lärare på Vammarskolan, sett flera exempel på.

– Folk är lugnare, snällare, sover och äter bättre. Och det bara av 20 minuters belastning tre till fem dagar i veckan, säger läraren Daniel Hermansson.

Artikelbild

När pulsprojektet utvärderades i våras konstaterades det att pulsträningen troligen inverkat på elevernas studieresultat.

– Vår pulsklass, 9 A, som har testat metoden i tre års tid och bestått av närmare 20 elever, är den enda klassen där alla har gått ut med betyg i samtliga ämnen. En elev har ett F i betyg, sade läraren Mats Nahlbom till NT i juni.

Artikelbild

Det framgångsrika försöket har fått kommunerna att köa för att få besöka Vammarskolan. Lärargänget som initierat metoden har tvingats bilda företaget Hjärnbyggarna för att hantera efterfrågan på föreläsningar.

– Det har verkligen tagit fart. Vi kommer att ombilda till ett aktiebolag inom kort, och har inlett flera samarbeten. Metoden har till exempel väckt intresse inom skolhälsovården och hos idrottsutbildarna SISU som vill samarbeta med oss, säger Daniel Hermansson.

Artikelbild

Eleverna som ingått i försöksprojektet med pulsträning har också fått ta del av intjänade pengar. I våras kunde man till exempel åka till Kolmården för teambuilding.

Framöver hoppas man nu att metoden ska införas som ett obligatoriskt ämne för alla elever på Vammarskolan.

Artikelbild

– Det behövs fortfarande duktiga pedagoger. Men ja, jag tror att pulsträning är en metod som kan användas för att vända trenden vad gäller studieresultaten. Både i Valdemarsvik och övriga landet, säger Daniel Hermansson.