Här testas sälskrämmaren i Östgötaskärgården

Ordet sälskrämma kan vara nytt för många. Men en sådan testas nu i Östgötaskärgården – närmare bestämt i Kvädöfjärdens naturreservat, söder om Valdemarsvik. "Vi vill gynna gäddan", säger Lars Gezelius, vattenekolog.

Jörgen Dahlin, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Östergötland, här på flotten som sälskrämman sitter fast i.

Jörgen Dahlin, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Östergötland, här på flotten som sälskrämman sitter fast i.

Foto: David Hernqvist

Valdemarsviks kommun2023-05-06 11:00

I ett försök att skydda gäddor och andra rovfiskar testas sälskrämman. Kvädöfjärdens naturreservat i Östgötaskärgården har valts ut som ett område i ett projekt av länsstyrelsens i Östergötland efter en önskan av SLU, Statens lantbruksuniversitet. Men en sälskrämma har också testats tidigare i Stockholms skärgård och i Finland.

– En av anledningarna till att man var intresserad att testa här är att Kvädöfjärden är att det är en av ostkustens finaste vattenmiljöer. Det beror på att det finns få påverkanskällor här omkring. Alltså sådant som bebyggelse eller utsläpp, säger Lars Gezelius, vattenekolog på länsstyrelsen i Östergötland.

Sälskrämmaren "skyddar" hela sundet in mot Licknevarpefjärden från sälar.
Sälskrämmaren "skyddar" hela sundet in mot Licknevarpefjärden från sälar.
Kvädöfjärdens naturreservat räknas som en marint referensområde. Det betyder att vattenmiljön är bra tack vare en liten påverkan från människor och fiske. Därför är också området intressant för forskare.
Kvädöfjärdens naturreservat räknas som en marint referensområde. Det betyder att vattenmiljön är bra tack vare en liten påverkan från människor och fiske. Därför är också området intressant för forskare.

I naturreservatet, som ligger i anslutning till Ekudden i Valdemarsviks kommun, är det förbjudet att fiska och att köra motorbåt utan tillstånd.

I dag gör Lars Gezelius tillsammans med Jörgen Dahlin, länsfiskekonsulent, en tillsyn i området.

De tittar också till sälskrämman som installerades i april i inloppet till Licknevarpefjärden. Sälskrämman, som först utvecklades i Finland, är värd 250 000 kronor och har finansierats genom bidrag från Havs- och vattenmyndigheten.

– Vi undviker gärna jakt i det här området. Det tar tid och resurser. Sälskrämman jobbar effektivt dag och natt och är självförsörjande. Därför föredrar vi det här sättet, säger Jörgen Dahlin.

Jörgen Dahlin, länsfiskekonsulent på länsstyrelsen Östergötland.
Jörgen Dahlin, länsfiskekonsulent på länsstyrelsen Östergötland.

Fungerar det?

– Det kommer ta några år innan vi kan utvärdera. Men det vi vet är att tekniken får sälarna att undvika området där sälskrämman är placerad. Den är placerad vid ett inlopp som är placerat perfekt eftersom det är enda vägen att ta sig in i fjärden, fortsätter han.

Sälskrämman avger ett högfrekvent ljud som sälarna skyr. Skulle de simma för nära är risken att de blir döva. Den försörjs av en vindsnurra och två solpaneler placerade på en flotte. Andra fiskar uppfattar inte sälskrämman medan vi människor uppfattar ljudet som lågt och relativt dovt.

Sälskrämmare avger högfrekventa ljud som håller sälarna på avstånd.
Sälskrämmare avger högfrekventa ljud som håller sälarna på avstånd.

Gäddor trivs i Licknevarpefjärden av olika anledningar. Den fina vattenmiljön och det grunda vattnet, som snabbare blir varmt, fungerar alldeles perfekt för gäddorna att leka i.

Sälar, som har en förkärlek till stora gäddor, rör sig allt längre in mot ostkusten i Sverige. De finns allra mest i Östergötland och Stockholms skärgård. Tillgången till fisk har minskat ute till havs, det kan bero på det storskaliga fisket i allmänhet. 

Därför återfinns sälar allt längre in i skärgårdarna i jakten på föda i dag. Något som alltså är problematiskt för fiskbeståndet.

– Vi vill se hur det går för gäddan här i det som vi kallar en fredningsområde. Om sälen är ute efter stora gäddor är det ett hot. Speciellt honorna som är viktiga för reproduktionen, säger Lars Gezelius.

"Vi vill se hur det går för gäddan här i det som vi kallar en fredningsområde", säger Lars Gezelius, vattenekolog vid länsstyrelsen i Östergötland.
"Vi vill se hur det går för gäddan här i det som vi kallar en fredningsområde", säger Lars Gezelius, vattenekolog vid länsstyrelsen i Östergötland.

Kvädöfjärdens används av forskare som ett marint referensområde. Det jämförs med andra vattenmiljöer därför att det anses ha god kvalité, så nära det ideala som man kan komma i Sverige.

– Det här området är allmänt känt bland forskare och marinbiologer.

På 80-talet blev det otillåtet att fiska i Licknevarpfjärden och därför har det i princip varit opåverkat av fiskare sedan dess. Såvida det inte förekommit tjuvfiske. Fisketillsynen är ett av sätten för länsstyrelsen i Östergötland att informera folk om de regler som gäller i naturreservatet.

– Vi har hjälp av en person som bor i området och av Kustbevakningen. Även vi på länsstyrelsen utför regelbunden fisketillsyn i skärgården, säger Lars Gezelius.

Sälskrämmaren i Licknevarpefjärden.
Sälskrämmaren i Licknevarpefjärden.
Kvädöfjärden

Kvädöfjärden bildades år 2007 som Östergötlands första marina naturreservat. Reservatet är unikt och på grund av det grunda vattnet finns ett spännande växt- och djurliv.

Naturreservatet ska bevara sina rika havsmiljöer och en ytterskärgård med äldre barrskogar och kulturlandskap. Områdets orördhet och tysta prägel ska behållas. Reservatet undantas från till exempel muddring, trålfiske och fiskodling. I Licknevarpefjärden råder förbud mot fritidsfiske och att köra med motorbåt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!