För Mats Borg, köttdjursbonde vid Balderum gård i Vånga, innebär regelsystemet flera timmars arbete vid datorn för att registrera allt som händer på gården, främst djuren. Födslar, kalvningar, slakt, sålda och köpta djur, allt skall redovisas och det i de flesta fall inom sju dagar. Blir det fel kan det återverka på gårdsstödet från EU. Det kan handla om flera tusen kronor i minskat bidrag.
Vill han däremot bygga ett nytt djurstall kan det ta mer än ett år innan han får besked.
– Det värsta är rapporteringen till CDB, Centrala djurdatabasen, tycker Mats Borg.
Den ligger ständigt över honom.
– Det skulle räcka om man rapporterade en gång i månaden, det skulle underlätta både för bonden och CDB, säger Mats Borg.
40 000 nya jobb
Regelkrånglet och blanketthysterin inom lantbruket är inget nytt, Det som hänt nu är att en antikrångelkommission inom LRF arbetat fram konkreta förslag hur man kan förändra.
– Skall LRF:s löfte om 40 000 nya jobb till 2010 kunna uppfyllas måste krånglet minska, säger Peter Borring, vice ordförande i LRF:s regionstyrelse.
– Den borgerliga regeringen har gått oss tillmötes med att lova 25 procent minskat regelkrångel under mandatperioden. Vi siktar på 40 procent och vill minska med åtta till tio procent redan fram till 2008, säger Mattias Karlsson, också i regionstyrelsen. Det kan man göra utan att sänka livsmedelssäkerheten och djurskyddet.
LRF:s enkät bland 4 000 bönder visar att 73 procent anser krånglet helt oacceptabelt. 36 procent skulle utveckla sina företag ytterligare om krånglet minskar.
Fem förslag
Peter Borring och Mattias Karlsson pekar på fem förslag till förbättringar som utredningen lämnat till jordbruksverket.
- Det måste bli lättare att skaffa information om regler, lagar, tillstånd med mera. Allt skall finnas på samma ställe.
- Regler skall tidsbegränsas och utvärderas. Nu finns gamla regelsystem som är helt otidsenliga.
- När nya lagar stiftas måste konsekvenserna utredas. Kostar det mer än det ger?
- Inför regeltak, nolltolerans för ökad regelbörda.
- En ingång till myndigheterna. Allt som berör lantbruket skall kunna rapporteras till samma ställe.
– Det måste bli en bättre samordning mellan myndigheterna, säger Mats Borg.
Vid ett tillfälle hade han kontrollanter från olika myndigheter sex dagar i rad.
– När de kollande arealen kunde de samtidigt ha konstaterat att det fanns djur där, säger han som ett enkelt exempel.
Men varför har det blivit så här?
Peter Borring och Mattias Karlsson tror att det har att göra med svensk tradition. Medan man i Medelhavsländerna tar lätt på regler har man i Sverige en tendens att övertolka regelverken.
Det sker förbättringar, men det går för sakta, enligt lantbrukare och LRF. Det har att göra med att även myndighetsutövarna är uppbundna av lagar och regler, till exempel miljöskyddsbalken. Att ändra på lagar och regler är tidsödande.
Till sist hoppas Mats Borg att det till exempel skall bli lättare att slänga ett lysrör. Går det i köket sönder är det inget problem. Det är bara att köra till Returpunkten. Går lysröret i ladugården sönder måste han däremot anmäla transporten och en avgift tas ut.