Anette ger gamla lantrasen nordsvensk en framtid
När dottern Rebecca skulle skaffa häst bestämde Anette Isacsson att det fick bli ett kallblod. Nu föder hon upp den stabila rasen på Vikbolandet.
Rebecca tränar med femåriga Svall Smaragd.
Foto: Fredrik Jonson
- Att vi dessutom fick mycket häst för pengarna var ju inte heller så dumt. Kallblod är oftast betydligt billigare än andra hästar.När Dallina kom till gården fanns inte några tankar på någon travhästuppfödning. Hon hade förvisso tränats för travet hos sin tidigare ägare men kom aldrig till start. Men hon var pigg och passade bra som ridhäst. När Rebecca flyttade hemifrån ville Anette inte sluta med hästar. På gården fanns nu bara Diamant Troll, ett föl som Dallina fått med Tand Troll som vunnit flera V 75-lopp. Dallina själv hade familjen tvingats avliva sedan hon brutit ett ben i hagen.- Jag köpte två nya ston, berättar Anette, och sedan dess har hon fött upp sex föl. Ingen har kommit till start än men vi har en treåring i Hudiksvall som vi hoppas på.Diamant Troll visade sig, trots sitt fina påbrå, inte alls intresserad av att trava. Däremot är han en ypperlig ridhäst, klok och rolig om man kommer överens med honom.- Nu har vi sålt honom och det känns lite sorgligt eftersom han är vårt allra första föl. Men han kommer till en bra ägare, säger Anette.Även ettåriga Rubinola Troll är till salu och Anette hoppas på att hon ska komma till någon som vill träna henne för trav.- Som uppfödare tjänar man tio procent av det hästarna kör in, även sedan de sålts. Så det gäller att ta fram bra hästar som kommer till start för att kunna tjäna lite pengar. När en häst gör sitt premielopp får man som amatörtränare dessutom 12 000 kronor, som proffs 8 000 kronor till.Bra i psyket
Av hästarna på gården är det femåriga Svall Smaragd efter Svall Ivar som närmast ser ut att bli något. Han har varit på gång länge men inte kommit till start. Nu har nyblivna mamman Rebecca, som har amatörlicens, återupptagit träningen med honom.- Jag tror på honom, han är bra i psyket, arbetsvillig och har en intressant stamtavla, säger Anette.Det har även Rubin Pilen efter Qvadrigo, som är lika gammal. Och honom tror Anette nästan ännu mer på ur avelssynpunkt.Kallblodstravsporten är inte alls lika stor som travsporten i övrigt. I våra trakter finns inte ens någon tävlingsbana. Närmaste tävlingsbanor ligger i Romme, Gävle och Lindesberg. I södra Sverige finns ingen. Däremot kan Rebecca träna Smaragden på Mantorps travbana när hon inte kör honom på grusvägen hemma.- Men det blir knappast oftare än var fjortonde dag eftersom det är en bra bit att köra, säger hon.Det föds upp alldeles för få kallblodstravare i Sverige, anser Anette Isacsson, och det leder i sin tur att allt färre lopp för kallblod. I dag finns ungefär 8 000 kallblodstravare i Sverige.- Det är synd. Det är en bra häst som är frisk och tålig. Dessutom kan man rida den. Det är en myt att man inte skulle kunna använda travare som ridhästar, tvärtom tror jag det är bra för dem. De galopperar inte mer på banan bara för att man rider dem och de får en mer allsidig träning. Det är också bra för deras mentala hälsa att de får göra annat. I hagen på Valtersten Mellangård går lille Almas Safir som föddes 1 maj. Han är det senaste tillskottet.- Det är vårt första föl efter Järvsö Alma efter Alm Svarten. Innan vi köpte henne hade hon fått fem föl och två av dem tävlar. Hon är släkt med Järvsöfaks som sprungit in 20 miljoner kronor. Och då ska du veta att om en häst springer in en miljon så är det väldigt bra. Så vi hoppas mycket på Safir.Att vara hästuppfödare är ingen dans på rosor men Anette Isacsson ser framtiden an med tillförsikt. - Målet är att tjäna pengar men det tar sin tid och man måste ju börja någonstans.
Så jobbar vi med nyheter