Bäbis är det svarta fåret på Uggelö

Bä, bä... bräker Bäbis, född på internationella kvinnodagen. Hon trippar på svarta ulliga ben efter fotografen. Utsläppt i den spirande grönskan för första gången är hennes öde beseglat.

Foto: FREDRIK JONSON
Puss i påsk! Bäbis tycker inte att man ska glömma bort den nya seden att ge varandra en "påskpuss". Den har möjligen sina rötter i ortodoxa bruk. Lars-Erik och Helen med sitt flasklamm.

Foto: FREDRIK JONSON Puss i påsk! Bäbis tycker inte att man ska glömma bort den nya seden att ge varandra en "påskpuss". Den har möjligen sina rötter i ortodoxa bruk. Lars-Erik och Helen med sitt flasklamm.

Foto: Fotograf saknas!

Vikbolandet2003-04-19 04:00
Hon slipper bli "påskalamm" utan får bli avelstacka. När hennes bröder och systrar går till slakt i sommar får hon bo kvar på Uggelö gård. Ompysslad av Johanna, 8, som en dag ska bli fårfarmare som mamma Helen Forsman.
I dag är hennes främsta intressen får och hästar, och den glittrande broschen på tröjan skvallrar just om detta. Horse, står det på Johanna.
Bara ett par kilometer från skolan i Kättinge ligger hemmet som förutom fem fårhundar och en bror, Markus, rymmer över hundra tackor (120 för att vara exakt) och minst lika många lamm.
Här på berget, en gång omflutet av vatten, klättrar de nyfödda lammen i hälarna på mödrarna. Trillingfödslar är ovanliga, men en tacka har redan fött tre lamm.
-Det beror säkert på att betet var mycket bra i fjol. Vissa år är tackorna mer mottagliga, säger Helena.
I sin toviga Helly Hansen-tröja ser hon ut besättningen. Den växer för var dag, från januari och fram i maj föds lammen. Denna dymmelonsdag har en handfull sett dagens ljus.
-Det är viktigt att mor och barn får vara i fred och lära känna varandra det första dygnet.
Så bra gick det inte när Bäbis föddes 8 mars. Hon fanns där plötsligt, ingen hann vaka över henne och mamman ville inte veta av henne.
<br><span class=MR>Flasklamm</span>
Därför fick hon bli flasklamm. Snart kan hon övergå till foder från ensilage. Hon kommer alltid att präglas av sin barndom, hennes vikt blir lägre.
Därför är det mer ekonomiskt att låta henne växa upp. En dag ska hon få egna lamm. Runt åtta lamningar kan det bli.
-På sikt hoppas vi bygga ut till 300 tackor, spår Helena och kisar i den första varma solen.
Priset på slaktlamm är inte så dåligt, 38 kr kilot betalar Swedish Meat.
Om några dagar är det påskafton, då står rökt lamm på bordet.
-Min favorit är indisk lammcurry men också vitlöksspäckad lammstek och lammsadel är gott.
Smakar kofta? Helena Forsman tittar förvånad upp. Här är familjen som liksom våra främsta kockar älskar lammkött.
-Smaken är den bästa, och köttet är otroligt mört. Den som drabbats av "ulligt" kött har fått dåligt slaktat kött som kommit i kontakt med ullen. Skär bort fettet!
<br><span class=MR>En riktig ö, Aspöja</span>
Uppväxt på en riktig ö, Aspöja, har Helen varit omgiven av fiskar, kor och får sedan barnsben. Där finns vall som hon säljer, för att i stället köpa foder till sina tackor på Uggelö.
Det blir mer rationellt så, dessutom föredrar hon fastlandet på vintern. Nu väntar familjen bara på att kunna arrendera mark till foder i närheten. Lyckligt ovetande om farorna som hotar springer lammen ystra omkring. Här finns nämligen både vildsvin och varg runt knuten.
-Och lo, fast de är skygga och stör oss inte, säger pappa Lars-Erik Andersson.
Ett effektivt skydd har man i elektriciteten. Alla stängsel är elektrifierade, och under 10 centimeters höjd kryper vargen sällan. Han gillar nämligen inte att hoppa.
<br><span class=MR>Laxen från trakten</span>
I lantlivets ro och behag verkar vargen avlägsen. Helen är guide om somrarna för turister på Aspöja och vant dirigerar hon barn och hundar. Bullbaket häromdagen tog snabbt slut. Vid saften erkänner Markus att han ätit upp ett dussin minst.
I syrénbersån, som ännu bara är i knopp, sitter familjen ute och provsmakar laxen från trakten som Helena röker - och säljer. Smaksatt med jägarsås, dill eller vitlök. Den blir perfekt till långfredagen eller buffén på påskafton.
-Det här är en livsstil, utbrister Helena. Inget man blir rik på, men vi rår oss själva. En morgon som denna har jag vakat över tackorna. Halv sex steg jag upp.
Vad gör hon med ullen? Det blir några rejäla säckar till Ölands ullcentrum, och på fritids i Kättinge tovar barnen ull.
Den finulliga fåret har här förenats med texel. Bland mycket annat. På farmen skuttar randiga och prickiga lamm, som snart ska hoppa från berget. Men det gäller att se upp om tackor välter. Våmmen är för stor och de kan inte ta sig upp på benen utan hjälp.
<br><span class=MR>Tror att hon är en människa</span>
Men Bäbis vill sitta i knäet. Hon är trots allt ganska mätt, som man kan bli när man "stjäl" mjölk från andra tackor när de för ett ögonblick tappar uppsikten vid mathon och låter gökungen äta. När de vänder sig om, för att "lukta in" sitt lamm, har Bäbis sin chans.
När NT:s fotograf dyker upp rusar Bäbis fram och trycker nosen mot linsen. Han vandrar bort mot boningshuset och hon smiter mellan i stängslet i dödligt förakt för elen.
Bäbis travar bredvid. Hon tror bestämt att hon är en människa.
Finns i Norden sedan 3000 år och användes ursprungligen mest för ull. Gutefåret är äldst och ser ännu ut som för tusen år sedan; både tackor och baggar har horn. Cheviotfåret var störst vid 1900-talets början. Pälsfåret har svarta ben och svart huvud, lantrasfåret är vitt och består av finullsfår och ryafår.
Numera föds fåren oftast upp för köttet. Tyngre köttfår är holländsk texel och engelska leicester och oxforddown. Det finns också x-gruppen. Där paras tackor av av lantras med baggar av köttras för att få fram bättre slaktkroppar hos lammen.
Lammköttet svarar för mer än två tredjedelar av produktionen. Lammet måste var under ett år och får inte ha lammat. Dilamm föds upp på modersmjölk och slaktas när de är 3-4 månader gamla.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om