Bygg- och miljökontoret håller på att ta reda på det. Och risken är stor att många fastighetsägare har tvingats till stora investeringar, när inventeringen är slut.
Det innebär att besöken från miljökontoret inte alltid är så populära.
Förklarar varför
- Visst är det så men de flesta har förståelse. Och genom personliga besök får vi chansen att förklara och visa på sammanhangen, säger Therese Boman, som i dag är ute och inventerar längs Gisselöån på Vikbolandet tillsammans med kollegan Christian Andersson.
Bakom övergödningen
Nyligen gjordes en inventering bland de 240 hushållen längs den svårt övergödda Jonsbergsån på Vikbolandet. Av dem fick hela 150 hushåll krav på sig att åtgärda sina avlopp för att de inte uppfyller normerna.
Övergödningen är ett av de största hoten mot våra vattendrag i Östergötland och avloppsvattnet från enskilda hushåll är en av de stora bovarna i sammanhanget tillsammans med jordbruken.
80 procent av alla hushåll i Sverige är anslutna till det kommunala avloppsledningsnätet, där reningsverken ser till att vattnet är någorlunda rent, när det når våra vattendrag. Men de återstående 20 procenten har alltså egna avloppslösningar.
- Man vet att de enskilda avloppen står för orimligt mycket av de totala utsläppen i jämförelse med de kommunala reningsverken. Därför kan det få stor betydelse för vattendragen om dessa utsläpp minskas, berättar Therese Boman.
Vi följer med henne när hon besöker Kjell Johnson Branzell i Skamby. Kjell har två fastigheter som ska inspekteras. En av dem är Vikbolandets golfbana.
Två år på sig
Inspektionen visar att det saknas all annan rening än ren slamavskiljning. Någon form av infiltration måste anläggas, innan vattnet får rinna ut i ån. Inom en snar framtid kommer han att få ett så kallat bedömningsbrev från miljökontoret och sedan har han två år på sig att uppfylla lagens krav.
- Jag är inte dugg överraskad. Nu återstår bara hur vi ska lösa det. Eftersom det finns fler fastigheter i byn borde vi försöka göra en gemensam anläggning, säger Kjell Johnson Branzell.
Vikbolandets jordar är oftast leriga, vilket innebär att de inte duger som infiltrationsanläggning. Troligen måste markbäddar med ordentlig luftning anläggas på de flesta ställen.
- Vi uppmuntrar gärna flera fastigheter att gå samman i gemensamma anläggningar om det är praktiskt genomförbart. Det innebär nämligen flera fördelar, inte minst att man får ett jämnt flöde genom infiltrationsanläggningen när flera använder den. Slamtömningskostnaderna blir ju också lägre, säger Therese Boman.
Stora pengar
Men däremot är det inte säkert att det blir billigare anläggningskostnader eftersom mer ledningar måste grävas ner i en gemensamhetsanläggning.
Alla som får krav att förbättra avloppsreningen får räkna med en rejäl kostnad. Beroende på hur mycket som ska göras rör det sig om mellan 50 000 och 150 000 kronor för varje anläggning. En kostnad som hushållen måste stå för själva. Inga bidrag finns att söka eftersom det anses vara den enskilde fastighetsägarens skyldighet enligt lagen att åtgärda sitt avlopp. Däremot får man förstås göra rot-avdrag för halva arbetskostnaden.