Grustag räddar backsvalor och insekter
Grustagen, dessa förhatliga sår i naturen, går en ny framtid till mötes. Nu skall de bevaras som bostad åt backsvalor, insekter och framför allt bin.
Foto: Fotograf saknas!
Och visst fanns det. Länsstyrelsfolk kom ut och nu har Lars Nilsson fått ett åtgärdsprogram hur han skall sköta grustaget. Nu är det inte längre aktuellt att plantera igen det med tall eller gräs. Tvärtom.Kjell Antonsson ger en historisk tillbakablick för naturvårdarnas intresse.-För 100-200 år sedan hade vi bete på de här grusåsarna. Nötkreatur sparkade upp nakna sandytor som insekter och backsvalor kunde leva i. De här sandiga markerna var sedan de första som övergavs av lantbrukarna i början på 1900-talet. Nu finns det knappt några sandiga betesmarker kvar.-Efter andra världskriget började vi ta upp grustäkter som nu håller på att läggas igen, säger Kjell Antonsson.För en del insekter och växter är de här öppna sandiga ytorna den enda livsmiljön. Försvinner den försvinner flera arter.Därför vill länsstyrelsen i Östergötland nu bevara de grustag som finns kvar. Fler kommer att följa på det vid Odenstomta.-Lars Nilssons grustag blir en plats vi kommer att åka till för att visa hur man kan göra, säger Kjell Antonsson.Hundratals arter
Totalt sett är det flera hundra djur- och växtarter som är beroende av öppna sandytor. Kjell Antonsson nämner några; backsvala, större strandpipare, lavar, mossor, insekter som bivarg, bin, grävsteklar, vägsteklar, guldsteklar och blomflugor. Han betonar att alla naturvårdare inte är överens i den här frågan. Inte heller Kjell Antonsson vill gå så långt att man tillåter att nya grustag öppnas, bara att man bevarar de som finns.-Man behöver inte ta bort alla tallar. En bra metod är att göra gläntor på 50x50 meter med tallskog mellan. Då får insekterna vindskyddade miljöer, säger han.Det är bland annat det som Lars Nilssons uppgift är nu.-Jag skall ta fram ett antal provytor för att se vad de trivs bäst med.På en yta ska han bränna bort gräs, en slänt som nu är helt beskogad ska tas upp. Gräs skall bort på någon yta och gläntor skapas.-Det här skall vara klart till i april. Sedan kommer det nog ta ett par år innan det är helt klart, säger Lars Nilsson.Spår efter backsvalor
När vi besöker sandgropen är den öde från djur, men flera spår efter backsvalorna syns i grustagets väggar.-För några år sedan var det ett par hundra bon, berättar Lars Nilsson. Nu är det något färre, men de senaste åren har de börjat föda två kullar.Enligt Kjell Antonsson är det bättre att tillåta ridning och enduroverksamhet i grustagen är att låta dem växa igen. Även om de inte planteras igen så har de vuxit igen helt på 10-20 år.För Lars Nilsson finns ytterligare en positiv konsekvens. Nu kan han fortsätta ta sand för husbehov. Hade grustaget stängts hade det inte gått.
Så jobbar vi med nyheter