Högt gräs i vägkanter hotar trafiksäkerheten

Högt gräs i vägkanterna kan vara en stor trafikfara. I Östra Stenby finns en sådan vägsträcka. "Det kommer sluta med att ett barn eller en hund blir överkörd", säger Frida Hannell, en av de oroliga boende utmed vägen.

Några av de upprörda boende utmed vägen. Från vänster: Göran Hannell, Joel Selin, Monika Jonsson, Frida Hannell och Håkan Örnerdal.

Några av de upprörda boende utmed vägen. Från vänster: Göran Hannell, Joel Selin, Monika Jonsson, Frida Hannell och Håkan Örnerdal.

Foto: Liv Hellström

Vikbolandet2022-07-17 05:00

Vid Östra Stenby på Vikbolandet finns väg 886. Det är en slinga på cirka en och en halv mil som går förbi bland annat Säby och Flämminge. Några av de boende utmed vägen har länge oroat sig över det höga gräset i vägkanterna.  

– Folk går och cyklar på de här vägarna och man ser dem inte för det höga gräset. Det är högt som bara den alltså, det går inte att se någonting. Det finns inte en möjlighet att se något vilt, säger Håkan Örnerdal, pensionerad trafiklärare. 

undefined
Några av de upprörda boende utmed vägen. Från vänster: Göran Hannell, Joel Selin, Monika Jonsson, Frida Hannell och Håkan Örnerdal.

En av anledningarna till att vägkanterna inte klipps tidigare är att den på tre olika ställen, på sammanlagt ungefär två kilometer, är betraktad som artrik vägmiljö. Artrik vägmiljö är något som Trafikverket har hand om. 

– Artrik vägmiljö handlar om att det förr i de traditionella odlingslandskapen fanns vissa växter som idag trängts undan, som man vill bevara. De växterna finns ofta vid vägkanterna som inte varit brukade. Vi inventerar det här på årlig basis, säger Peter Jonsson, presskommunikatör på Trafikverket.  

Den artrika vägmiljön ska enligt Trafikverkets instruktioner behandlas på ett speciellt sätt. 

– Vi har ett nationellt ställt säkerhetskrav och tidsplan för det här, där då entreprenörerna ska utföra slagningen i vägkanten. Det ska påbörjas i juni och vara klart i slutet av augusti på större vägar, och i slutet av september på mindre vägar. Där det finns artrika vägkanter slår man lite senare, så arterna får fröa av sig, för att kunna bevara den biologiska mångfalden. 

undefined
"Jag vill gärna slå det här flera gånger om året, men det är bara det att jag inte kan göra det på eget bevåg utan jag måste ha Trafikverket i ryggen", säger Mats Österqvist, platschef på Svevia, driftområde Söderköping.

Joel Selin som är en av de boende utmed vägen, undrar varför vägsträckan som inte är artrik inte klipps tidigare. Han har fått nog av de höga gräskanterna.  

– Hur kan artrika vägkanter gå före trafiksäkerheten? Det har ju inte bara med människor att göra utan även det vilda, säger han. 

Peter Jonsson på Trafikverket menar att de artrika vägkanterna inte ska gå före trafiksäkerheten. 

– Vi har inte 100 procent koll på varenda meter väg i hela landet, utan vi förlitar oss på allmänhetens ögon och öron. Finns det ställen där man anser att det blir en trafikfara ska man anmäla in det till oss så kan vi kanske omvärdera det. Vi vill veta om det finns någonstans där det finns en osäkerhet där vi kan göra något åt det, säger han.  

Men när Joel Selin ringde Trafikverket förra året bemöttes han inte av samma svar.  

– Jag fick till mig att det är artrik vägmiljö och då får man inte slå. Att det inte finns något att göra. Till slut tröttnar man ju, det ska ju inte behöva hända någonting innan det blir skillnad. 

Frida Hannell håller med. 

– Det kommer sluta med att ett barn eller en hund blir överkörd, säger hon.

undefined
"Det kommer sluta med att ett barn eller en hund blir överkörd", säger Frida Hannell, som även i detta scenario visar den skymda sikten.

Mats Österqvist är platschef över driftområde Söderköping på Svevia, som bland annat har ansvar för väg 886 vid Östra Stenby. Han berättar att klippningen av vägkanten inte får börja förrän den 25 juni. 

– Vi har inte haft möjlighet att klippa i många dagar. Sedan har vi även olika tidsfönster för specifika vägklasser. På det mindre vägnätet får vi klippa fram till sista september, och vi ligger väl till med klippningen enligt avtalet med Trafikverket. 

Han fortsätter. 

– Sedan kan jag ha förståelse för deras synpunkter. Man ser att klimatet gör att växtsäsongen påbörjas tidigare och håller på längre. Jag vill gärna slå flera gånger om året, men det är bara det att jag inte kan göra det på eget bevåg utan jag måste ha Trafikverket i ryggen. Behovet ifrågasätter jag inte, det är bara det att jag följer de avtal vi har. 

undefined
"Folk går och cyklar på de här vägarna och man ser dem inte för det höga gräset. Det är högt som bara den, det går inte att se någonting. Det finns inte en möjlighet att se nåt vilt", säger Håkan Örnerdal, pensionerad trafiklärare och boende utmed vägen.

En viktig fråga kvarstår fortfarande: Varför klipps inte de delar på vägsträckan som inte klassas som artrik vägmiljö tidigare? 

För det första kan det enligt Mats Österqvist ibland vara så att tidsfönstret för den artrika slåttern sammanfaller med den generella slåttern, och då kan de klippas samtidigt. För det andra så kan det vara mer komplext. Till exempel så uppdateras Trafikverkets karta över artrik vägmiljö årsvis medan entreprenörerna följer de som gällde vid upphandling. 

– Det är många parametrar som spelar in, och dessa låter sig tyvärr inte förklaras i en kort text. Men vi har strikt att följa de uppgifter som ligger till grund för vår upphandling. Trafikverkets kartor uppdateras ofta, så det kan nog hända att det finns olika uppgifter, säger Mats Österqvist. 

Artrik vägkant

En artrik vägkant, även kallad artrik vägmiljö är livsmiljöer av värde för den biologiska mångfalden. Där det finns en flora av växter som trängts undan från det övriga odlingslandskapet.

Inventeringar genomförs med jämna mellanrum för att få kunskap om vilka vägsträckor som är artrika. Vid de sträckor som utpekats som artrika anpassas sedan underhållet av vägen för att artrikedomen ska kunna bevaras.

De artrika vägkanterna ska enligt Trafikverket inte påverka trafiksäkerheten.

Karta: Östra Stenby
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!