Lantbrukare med framtidstro
Att vara ung och vilja bli lantbrukare är ingen lätt kombination. I alla fall inte om man strävar efter en egen gård.
Foto: Fotograf saknas!
Den vägen in i lantbruket är den vanligaste. Generationsskiftet kan vara tufft, speciellt om det är flera barn med i bilden. För Fredrik har det gått helt smärtfritt eftersom hans syskon önskat att han skall ta över driften. Han är glad att han kunde ta över vid så unga år.-Det är bra att ha den tidigare generationen att falla tillbaka på, även om man själv måste få göra sina egna fel och lära av misstagen, säger han.Det var under studierna Fredrik och Elisabeth träffades. Hon kommer från en stor gård utanför Ystad och har arbetat fem-sex år i Tyskland där hon också fick sin grundutbildning till lantbrukare. Åter i Sverige arbetade hon som LRF-konsult och fem år på Lantmännen som nötförsäljare. Just nu är Elisabeth Erichsen mammaledig med Allan, 10 månader, men i augusti börjar hon på Agroetanol i Norrköping som foderansvarig.-Det är bra att ha en hustru som jobbar med något annat, så att vi kan försörja familjen, säger Fredrik med en blandning av skämt och allvar i rösten.Kompletterar varandra
Arbetet utanför hemmet hindrar inte att Elisabeth är delaktig i lantbruket, både praktiskt och tankemässigt. När Fredrik behöver vara borta rycker hon in i allt vad som finns att göra. Större beslut som rör gården diskuteras både mellan Fredrik och Elisabeth och den tidigare generationen.-Ibland tycker vi fullständigt olika, men mest kompletterar vi varandra bra, säger Fredrik. -Tjejer är litet mer ompysslande. När vi hade mjölkkor tog jag hand om mjölkningen och Elisabeth skötte kalvarna. Hon har bra djuröga, berömmer Fredrik.Även nu är det Elisabeth som ger djuren den där extra lilla tillsynen. Blir det problem med en kalv är hon den som alltid vill ge den en extrachans, även om båda vet att den kommer att kosta mer än den ger.Efter sex år som arrendatorer har båda härdats och formats av verkligheten.-När jag tog över ville jag ha mer mark och få en stor gård. Nu är det viktigare att få en fungerande enhet, säger Fredrik.Tufft beslut
Ett tufft beslut var när de vid årsskiftet 2004/2005 "slängde ut" mjölkproduktionen och ersatte 120 mjölkkor med 300 köttdjur, tjurar och amkor.-Det var ju något som pappa hade byggt upp, men mitt engagemang låg inte där, säger Fredrik.-Men jag beundrar mjölkbönderna, de har den mest avancerade produktionen. Jag lärde mig väldigt mycket under de åren.Köttdjuren ger också mindre bundenhet, men knappast mindre arbete.-Slår jag ihop min arbetstid under ett år gör jag nog två heltidstjänster, tror Fredrik.Störs inte av regn
Det upplever han inte som någon börda. Hög arbetsbelastning gör honom extra fokuserad. Att använda ordet stress i sammanhanget är fel. Stress uppstår när ekonomin är ansträngd, när skörden slår fel och svårkontrollerade problem uppstår.Det regn som väntas under eftermiddagen, när vi njuter i solen på deras terrass, kan inte störa Fredriks och Elisabeths lugn. Inte ens det faktum att det ute på fälten ligger hästfoder för ett antal 100000 kronor, som skall torka.-Det ligger där för att torka, det är bara att vänta. Blir det regn får vi ta fram annat foder till hästarna, säger Fredrik.Social gemenskap viktig
Trots kärleken till arbetet är vilan och den sociala gemenskapen viktig för båda, men fem veckors semester har de bara haft en gång. När de åkte till Australien.-För mig är det avkoppling att ligga i hängmattan hos svärföräldrarna i Skåne och bara lyssna till vinden. Gärna med en öl bredvid. Men bara för en dag, sedan blir jag rastlös.-Jag skulle ha ledighetsproblem om jag inte var egen företagare, säger Fredrik. Pausen kan vara än kortare.-Det är fantastiskt att kunna sitta här ute på terrassen och höra duvorna prata. Tänk att få ge sina barn en sådan uppväxt, säger Elisabeth.För henne kan avkopplingen också vara att ta en ridtur på den egna hästen. Fredrik samarbetar också med ett antal bönder i närheten, delar maskiner, men har också skoj tillsammans.Satsa på något nytt
I framtiden ser Fredrik och Elisabeth en stabil enhet med utbyggd köttdjursproduktion och en anställd som sköter de dagliga sysslorna med djuren.-Då vill jag satsa på något nytt, köpa/sälja, kanske fastighetsbranschen eller något liknande. Jag är öppen för allt, säger Fredrik.För Elisabeth kan naturen komma in på något sätt.-Människor vill komma ut från städerna. Vi har en stor yta mark som det går att göra mycket av.-Men lantbruket släpper vi inte, det kommer att vara prio ett, säger de båda.
Roy Erichsen köpte Ållonö säteri 1984 och tog över jordbruket 1991.Från 2001 arrenderar Fredrik och Elisabeth Erichsen gården.Gården består av 170 hektar åkermark (110 hektar spannmål, resten vall och träda), 80-90 hektar beten samt skog.Inriktningen är köttdjursproduktion. Nu finns 300 tjurar och amkor. Det mesta av spannmålet går till foder åt de egna djuren, men en del säljs också.Ållonö slott är en fristående enhet och har inget med gården att göra.
Så jobbar vi med nyheter