Markköp på Vikbolandet upprör

Ett gårdsköp på Vikbolandet har upprört känslorna bland flera skogsbönder. Östkinds häradsallmänning köpte en gård i konkurrens med sina egna delägare.

FOTO: BÖRJE GAVÉR   2 bilder 061117skogsbönder 1 och 2

FOTO: BÖRJE GAVÉR 2 bilder 061117skogsbönder 1 och 2

Foto: Fotograf saknas!

VIKBOLANDET2006-11-20 04:00
Skall en häradsallmänning köpa upp gårdar och mark i konkurrens med enskilda lantbrukare inom sin egen allmänning?
Frågan har varit aktuell på Vikbolandet under flera år och brände till extra när Östkinds häradsallmänning blev högstbjudande på fastigheten Gulltorp i Häradshammar. En gård med drygt 50 ha skogsmark, 11 ha berg och 23 ha åkermark. Utgångspriset låg på drygt tre miljoner kronor.
Förutom häradsallmänningen var ytterligare ett par personer med i budgivningen. Längst hängde Krister Hellström vid Lyngsjöhagen i Östra Ny med.
- Mitt sista bud var drygt 4,5 miljoner. Redan det var en bra bit över vad jag egentligen ansåg försvarbart, men räknade med att kunna klara hem det på en tioårsperiod. Mer hade varit att riskera hela verksamheten, säger han.
Gården gick till Östkinds häradsallmänning för 4,6 miljoner kronor.
Östkinds häradsallmänning hade vid årsskiftet totalt 8 386 ha mark på Vikbolandet och i Kvarsebo, varav 6 283 ha är produktiv skogsmark. Allmänningens huvudsakliga inriktning är att driva skogsbruk. Delägare är de markägare som bor inom allmänningen. De har alla ett mantal som kan variera från 1/16 dels mantal till ett eller flera, beroende på hur mycket mark de har. Ett mantal kan jämföras med en aktie, som ger en viss utdelning vid årets slut. För Östkind brukar utdelningen ligga omkring 10 000 kronor per mantal.

Hotar öppna landsbygden
Krister Hellström är besviken för egen del, men tycker att frågan är större än så.
- Det är fel att häradsallmänningen köper mark i strid med bönderna. Det motverkar intentionerna om en öppen landsbygd. Mark som häradsallmänningen köper kommer aldrig mer ut på marknaden. I stället styckas gården upp, allmänningen behåller skogen, boningshuset går ofta åt ett håll och åkermarken åt ett annat.
- Köper en privatperson finns gården och marken kvar även för kommande generationer, säger Krister Hellström.
Det är inte första gången häradsallmänningen hamnar i en konkurrenssituation med de egna delägarna. För några år sedan förlorade en annan lantbrukare en affär till allmänningen. Den gången fick häradsallmänningen inte något förvärvstillstånd av länsstyrelsen med motiveringen att fastigheten behövdes för att främja sysselsättning och bosättning på orten. Något som många anser kan gälla även nu.
Ragnar Karlsson är ortsombud för Kvarsebo.
- Häradsallmänningen är en juridisk person och borde inte få lägga bud på en fastighet om det finns en privatperson som vill köpa. Jag vet att man i många andra allmänningar inte köper och säljer, utan förvaltar det man har.

Dominerande i Kvarsebo
- I Kvarsebo är Östkinds häradsallmänning helt dominerade, men är ändå med och bjuder så fort det finns mark till salu. Vill en enskild markägare öka på och kanske räta ut en gräns med litet mark blir priserna skyhöga. Allmänningen trissar upp priserna, säger Ragnar Karlsson.
Han ställer en teoretisk, men intressant fråga.
- Om allmänningen köper upp alla mantal, vem äger då allmänningen?
Det är fler som delar Ragnar Karlssons åsikt. Håkan Israelsson i Östra Ny är delägare i Östkind, men också ordförande i Östra Ny sockenallmänning.
- Vi håller inte på med sådana här affärer, vi förvaltar det vi har.
- Allmänningen fick en massa pengar när de sålde mark för naturvårdsområde till bland annat Naturvårdsverket. Men de går att använda till annat, till exempel att rusta upp vägarna på allmänningens marker.
Sture Pettersson i Mönnerum var tidigare ortsombud på lantbruksnämnden. Den funktionen finns inte kvar, men han är kvar som markägare och delägare i allmänningen.
- Som ortsombud var jag alltid med och yttrade mig om de affärer som var aktuella. Jag har alltid hävdat att allmänningen inte skall konkurrera med bönder och framför allt inte med unga bönder som vill satsa. En affär lyckades jag stoppa, men ofta har allmänningen kört vidare, berättar han.
- Visst kan de köpa mark, men aldrig så att det går ut över enskilda, säger han.Källa: Nationalencyklopedin och Sveriges häradsallmänningsförbund
Ett av flera jordägare gemensamt ägt, ostyckat jordområde. Under medeltiden fanns det i Sverige by-, härads-, hundares-, socken- och landsallmänningar, som ägdes av vederbörande bönder.
Häradsallmänning är vår äldsta kända områdesindelning. Språkforskarna anger 1000-talet som den absolut senaste tidpunkten för indelning i härad och hundare. Men den tidigast möjliga tidpunkten måste vara vid uppkomsten av fast boende på jordbruk, vilket upp till och med Mälardalen kan ha skett med början på 200-talet enligt vår tidräkning.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om