Rönö kungsgård förlorar sitt kulturskydd

Regeringen har nu beslutat att på riksantikvarieämbetets begäran häva den statliga byggnadsminnesförklaring som funnits sedan 1935.De ruiner som finns där är redan skyddade som fast fornlämning med länsstyrelsen som tillsynsmyndighet anser riksantikvarieämbetet.NT:s reporter Lasse Södergren skrev i juni förra året om riksantikvarieämbetets begäran hos regeringen. Han berättade då också litet om Rönö kungsgårds historia.I mitten av 1930-talet avstyckades den mangårdsbyggnad som står idag till en egen fastighet, i familjen Karlbergs ägo. Ruinen efter den gamla kungsgården och den därpå liggande ekonomibyggnaden bildade i sin tur en egen fastighet, vilken senare överfördes till förvaltning av riksantikvarieämbetet. Det är de senare som utgjort det statliga byggnadsminnet.Kungsgården omnämns redan i slutet på 1200-talet och storhetstiden inföll när borgen drogs in till kronan. Gården donerades efterhand till pfalzgreven Johan Kasimir, svåger till Gustaf II Adolf och far till den blivande Karl X Gustav. Under Johan Kasimir byggdes den tidigare borgen ut till ett imponerande slott. Men anläggningen brändes av ryssarna 1719Huvudbyggnaden, med sin berömda salong, helt klädd i tapeter, uppfördes på 1820-talet, skrev Lasse Södergren.Nils-Olov och Greta Karlberg vid Rönö kursgård påverkas inte av beslutet.-Vi har funderat på att be landshövdingen om hjälp att renovera den bod som är 100 år äldre än huvudbyggnaden. Vi har snyggat upp inuti, men taket behöver lagas och väggarna målas, säger Greta Karlberg.Enligt vad hon vet användes boden som selkammare, men det kan också ha funnits ett mejeri där, samt bostad, eftersom det finns ett kök. Nu är boden vävkammare åt Greta Karlberg.Rönö kungsgård besöks årligen av många grupper och enskilda.

Rönö kungsgård förlorar sitt kulturskydd

Rönö kungsgård på Vikbolandet har inte längre tillräckligt stort kulturhistoriskt värde.