Björn Ramel varnade för utvecklingen under Almedalsveckan. Han är författare till boken Läkare utan vapen, som avslöjar att vi är på väg att förlora en av den medicinska historiens största landvinningar, penicillinet och dess efterföljare i form av olika antibiotikapreparat.
Bakterierna har blivit motståndskraftiga och infektioner går inte längre att bekämpa med de preparat vi varit vana att ta till.
Under arbetet med boken åkte han bland annat till Grekland, ett land där resistensen hunnit bli mer omfattande än i Sverige, för att se vad som väntar oss.
Motståndskraftiga
Genom att läkare världen över utan urskiljning och eftertanke skrivit ut och fortfarande skriver ut alldeles för mycket antibiotika har bakterierna anpassat sig till preparaten och blivit motståndskraftiga.
Pillrens verkan har gått förlorad och det finns allt färre mediciner som klarar att bekämpa vanliga bakteriesjukdomar.
- Detta är det största hotet mot folkhälsan och en allmänhetens tragedi, menar en oroad Björn Ramel, som när han inte forskar om bakterier jobbar som ST-läkare på BUP vid universitetssjukhuset i Malmö.
Vad beror det då på att sjukvården "slarvat" bort en av sina viktigaste botemedel? Björn Ramel menar att det finns flera orsaker:
När man fick tillgång till antibiotika som i princip kunde slå ut alla allvarliga infektioner glömde man bort de gamla kunskaperna att bakterier är världsmästare på att anpassa sig. Man trodde att slaget mot infektioner var över. Därför har man varit alldeles för ogenomtänkt och slarvig vid förskrivningen.
I Sverige är medvetenheten nu större och problemen därför mindre men i övriga världen sker en explosionsartad utveckling som vi inte kan värja oss emot.
Slut på nya preparat
När problemen började dyka upp litade det offentliga samhället på att marknadskrafterna skulle göra jobbet och ta fram nya verkningsfulla preparat. Men från 80-talet och framåt har det i princip tagit helt slut på nya verkningsfulla preparat. Inom läkemedelsindustrin hävdar man att det helt enkelt inte finns några nya preparat att ta fram.
Ett annat stort problem är att epidemin saknar ett ansikte. Det är inte som fågelinfluensan eller hiv.
-Resistensproblemen går inte att samla i en liten burk. I stället finns det en hel mosaik av företeelser som vi måste lära oss uppmärksamma, säger Björn Ramel.
Konsekvenserna av det här kan bli ödesdigra för samhället. De läkemedel som till slut kan bekämpa de farliga infektionerna kommer att vara mycket dyra, vårdtiderna på sjukhusen blir längre, dödligheten och sjukligheten kommer att öka.
- Mycket lågt räknat kostar de multiresistenta bakterierna redan idag Europa 15 miljarder kronor årligen, berättar Björn Ramel.