Stjernkvist: ”Målet är att få bort tiggeriet"

Kommunerna kan inte lösa tiggerifrågan själva, staten måste ta över ansvaret. Det menar Lars Stjernkvist (S) med flera. ”Målet är att få bort tiggeriet", säger han.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) vill agera för att hitta en lösning på hur Sverige ska hantera tiggerifrågan.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) vill agera för att hitta en lösning på hur Sverige ska hantera tiggerifrågan.

Foto: Stian Lysberg Solum/TT, Gun Stenehall

Norrköpings kommun2019-10-07 20:00

Så sent som i augusti föreslog Kvartetten, med kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) i spetsen, att Norrköping skulle följa Eskilstunas exempel och införa ett krav på tillstånd för att få tigga i kommunen. Men efter omfattande kritik valde man att backa i frågan. 

I en debattartikel, tillsammans med fem andra socialdemokratiska gruppledare från Östergötland, kommer nu nya förslag på hur tiggerifrågan ska lösas. Ansvaret ska läggas på staten och Sverige bör införa krav på anmälan av närvaro för EU-medborgare. 

– Det som skiljer de här människorna från andra i vår kommun är att vi inte vet vilka de är. Det ger oss små möjligheter att ta kontakt och sätta press på hemkommunerna, säger Lars Stjernkvist.

Är målet att begränsa tiggeri?

– Målet är att få bort tiggeriet. 

Med den fria rörligheten har EU-medborgare rätt att vistas i ett annat EU-land i tre månader utan särskilda krav utöver legitimation. I nuläget saknas möjlighet att kontrollera hur länge en person uppehållit sig i Sverige – något som de östgötska S-politikerna alltså vill förändra. Politikerna vill, enligt förslaget, att de som inte uppfyller kraven för att uppehålla sig i Sverige – exempelvis jobbar eller studerar – ska lämna landet efter tre månader. Hur anmälningsplikten ska fungera i praktiken har man däremot inte tagit ställning till.

– Vi har förstått att den här typen av regler finns i andra EU-länder – att du i samband med att du kommer in i landet anmäler att du tänker stanna i tre månader. Det är klart att det skulle vara enklast att göra vid gränsen, men där är inte vi experter. Vi uppmanar regeringen att titta på vad andra länder har gjort.

Kommer de inte fortsätta tigga under de tre månader de får vistas i landet?

– Jag inser ju att anmälningsplikten i sig inte löser problemet utan det handlar om att få redskap att lösa problemet. Men sedan är det klart att det krävs en massa insatser, framför allt i samarbete med hemländer och hemkommuner. Det är där staten kommer in, det måste vara den svenska regeringen som tar vid.

Hur ser du på Eskilstunamodellen nu?

– Det beslut vi tog i KF var väldigt tydligt, i Norrköping finns det inte stöd för den modellen. Jag ser heller inga tecken på att man nationellt skulle gå vidare med den modellen, även om jag tyckte att det fanns en del poänger med den. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!