Förra onsdagen den 25 november var det Internationella dagen mot våld mot kvinnor. Globalt sett har en av tre kvinnor upplevt fysiskt eller sexuellt våld, oftast utövat av en nära anhörig. Världshälsoorganisationen beskriver mäns våld mot kvinnor som en global pandemi. Amnesty beskriver det könsrelaterade våldet som ”vår tids största människorättsskandal”. Nationellt ser vi att det dödliga våldet ökat något. Under flera decennier har omkring 17­–20 kvinnor per år dödats av sin partner eller ex-partner. De senaste fyra åren har det antalet ökat till 21–26 kvinnor per år.

1993 antog FN:s generalförsamling Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor, och för att påminna om denna instiftades sex år senare, 1999, Internationella dagen mot våld mot kvinnor. I den resolution som då antogs slogs det fast att våld mot kvinnor hindrar dem att uppnå jämställdhet i samhället i juridisk, social, politisk och ekonomisk mening. Deklarationen hänvisar till det historiskt ojämlika förhållandet mellan män och kvinnor som en förklaring till våldet.

Feministiskt initiativ släppte den 25 november en rapport om mäns våld mot kvinnor. Utöver att belysa aktuell statistik på området diskuterar rapporten hur vissa grupper av kvinnor är särskilt utsatta. Exempel på särskilt utsatta är papperslösa kvinnor eller kvinnor som kommer hit genom anknytning som inte vågar anmäla våld som de utsätts för av risk för att bli utvisade. Kvinnor som kommer hit genom anknytning har uppehållstillstånd utifrån giftemål med en svensk person. Om kvinnan lämnar mannen när våldet inletts riskerar hon att inte uppfylla kravet på långvarigt sammanboende (minst 2 år) vilket kan innebära utvisning. Feministiskt initiativ vill motverka detta genom att avskaffa den omdiskuterade tvåårsregeln. Vi vill också att kvinnofridslagen i fall som handlar om papperslösa migranter ska ha ett självklart företräde framför Utlänningslagen. Om papperslösa utsätts för våld ska de kunna anmäla det utan att riskera utvisning.

Artikelbild

| Sandra Isaksson (Fi)

På ett nationellt plan vill Feministiskt initiativ att skyddade boenden blir en lika självklart del av välfärden med lika långsiktig finansiering som exempelvis räddningstjänsten. Fortfarande lämnas ett orimligt stort ansvar på ideella krafter i kvinnojourerna.

På lokal nivå har Fi Norrköping i vårt budgetförslag för kommunen tagit med en satsning på en samordnare i arbetet mot våld i nära relationer. Förslaget är grundat i ett äskande från socialkontoret. Hur kommer det sig att majoriteten inte ansåg att detta förslag var tillräckligt viktigt?

Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är ett av riksdagens jämställdhetspolitiska mål. Dessa mål antogs i bred politisk enighet. Ändå görs alldeles för lite för att de ska bli verklighet. Feministiskt initiativ ser att mäns våld mot kvinnor är en säkerhetsfråga. Vi vill lyfta en diskussion om prioriteringar. I denna oroliga tid vill flera partier öka anslaget till militären. Ger mer vapen och militär verkligen mer säkerhet? Feministiskt initiativ vill att försvarsbudgeten kapas med 10 miljarder och att resurserna används för skydd för våldsutsatta, behandling av förövare och offer och till förebyggande arbete. Det är dags att agera mot vår tids största människorättsskandal.