Hon är en av Norrköpings främsta träningsprofiler. Nästan varje dag publicerar hon träningsvideor och bilder på Instagram för att inspirera sina knappt 100 000 följare. Inläggen rör allt ifrån hemmaträning till maratonlopp.
Det går det inte att ta miste på Elminas kärlek till träningen, men så har det inte alltid sett ut.
När Elmina Saksi gick i högstadiet utvecklade hon en ätstörning. Då var träningen bara ett sätt för henne att hålla nere vikten.
– Ofta fick jag höra att jag såg äcklig ut, det gjorde ju bara att det blev ännu värre, säger hon.
Allt grundade sig i en dålig självkänsla. Elmina säger att hon alltid varit väldigt ambitiös och målmedveten, egenskaper som många skulle beskriva som positiva. Så blev dock inte fallet för 14-åriga Elmina. Hennes ambitioner gick inte ihop med att hon inte var någon stjärna i de sporter hon utövade.
– Jag ville bli bra på någonting och då började vi tävla i vem som hade minst storlek i jeans. Då kunde jag i alla fall vinna den tävlingen. En jättedum tävling att vinna såklart, säger hon och fortsätter:
– Hos en del människor blir det ett beroende och man bara fortsätter. Det var ju en ångest som jag dämpade genom att kontrollera mitt ätande.
Startskottet på Elminas väg ur de ångestfyllda åren var ett konfirmationsläger. Efter det dröjde det dock många år och det var först i 20-årsåldern som hon kände att hon kunde gå ut och äta med vänner utan att behöva kompensera med träning efteråt.
Men den tiden hjälpte till att forma henne till den hon är i dag.
Elmina gick vidare och utbildade sig till både dietist och hälsopedagog. Genom detta vill hon kunna visa att kosten är ett hjälpmedel i stället för ett straff.
– När man har kommit tillbaka till livet igen, det är då man vill hjälpa andra, säger hon.
Hon menar att den här tuffa tiden inte är något som påverkar henne i dag, däremot vill hon på så många sätt som möjligt hjälpa andra ungdomar att inte hamna i samma situation. När hon undervisar i kost och hälsa på gymnasiet pratar hon mycket om ätstörningar och märker då att det finns en ångest hos många som jämför sig med ideal.
– Det är tufft att vara ung i dag. När jag var ung så bläddrade man ibland i en månadstidning och såg de där snygga modellerna, men nu öppnar man ju telefonen för att hela tiden mötas av det. Man möts hela tiden av redigerade bilder, säger hon.
Det är viktigt att just prata om dessa ämnen menar Elmina. Hon vill upplysa om det positiva med kosten och vända det till något bra, även om hon erkänner att det är lättare sagt än gjort.
Elmina är minst sagt en kvinna med många bollar i luften. Dietist, gymnasielärare och influerare med nästan 100 000 följare. Hon är allt det här samtidigt som hon är mamma till tre barn och jourförälder till ett fjärde. Men några problem att balansera vardagen har hon inte.
– Ibland går jag upp vid kvart över fem och jobbar en timme, det underlättar att vara morgonpigg. Även om det låter jättestressigt att ha tre jobb så är det inget som stressar mig, säger hon.
Trots att hon gör mer i sin vardag än många andra ser hon alltid till att ha tid för träning. I dagsläget tränar hon cirka tio pass i veckan.
Hon utstrålar en kärlek till träningen som smittar av sig. En stor anledning till att hon lägger så mycket tid på just träningen är tävlingsmänniskan inom henne.
– När jag var ung och spelade basket fick jag aldrig spela match så nu vill jag ju bara tävla hela tiden. Jag brukar tänka att det är nu jag får visa vad jag går för och inte sitta på bänken när det är tävling, säger hon.
Tävla har hon dessutom gjort med stor framgång. En av hennes främsta meriter är att hon har Tjalverekordet i maraton. 2021 sprang hon på 2.50.15. Hon hoppas på ännu fler framgångar framöver.
– Jag känner inte att jag nått toppen än trots att jag är 44 och ta i trä så har jag inte skadat mig än, säger hon och knackar näven i träbordet.
Det är en häpnadsväckande resa som Elmina har gjort. Från att ha haft en ångestfull relation till kost och hälsa så har hon nu byggt sitt liv kring just dessa saker, och har dessutom blivit lycklig på vägen.
– Jag har gått från att ha varit olycklig i tonåren till att känna att jag oftast är jättelycklig nu. Jag är så tacksam för att jag är frisk och kan springa, säger hon.