För en säsong av drömmar och lidande

Sport2002-08-17 04:00
I dag startar den.
Den långa plågan.
Två gånger 45 minuter - plus tillägg. 38 gånger om.
Premier League.
Det är ett lidande som sträcker sig ända in i maj. Och som fortsätter över hela sommaren, till det är dags att börja om igen.
Det är ett fenomen som hämmar ett socialt liv.
Ett fenomen som suger en enorm mängd kraft ur en.
Ett fenomen som vid otäcka förluster orsakar en ångest som man förmodligen aldrig någonsin helt blir av med.
Ett fenomen som blockerar nyttigare tankar att frodas, än fotbollsdrömmar.
"Du ser så drömmande ut..."
Vid en längre tystnad händer det att min flickvän frågar vad jag tänker på.
Jag brukar ge svar som "inget speciellt" "äh, på jobbet bara" eller något annat som inte är sant.
Den jag i själva verket tänker på är Gianfranco Zola.
Den lilla trollkarlen, illusionisten, dribblern, målskytten och framspelaren i Chelsea FC:s blåa hemmaställ.
Fantasin rusar iväg och sköna bilder målas upp i min fantasi.
Zola vänder ett omöjligt underläge mot Manchester United på Stamford Bridge i London. Helt på egen hand.
1-2: 15 minuter kvar. En hårt skruvad frispark i nättaket.
2-2: 88:e minuten. En chip över en utrusande Barthez.
3-2: På övertid. En lång lyra från backlinjen, en perfekt nedtagning. En tunnel på Blanc. Ett hårt skott tätt intill den bortre stolpen.
En tårögd och jublande Zola springer ut och kramar om en fanatisk massa, ett hoppande blått hav, av Chelseasupportrar bakom Man U:s mål.
Drömmer jag länge nog kan jag nästan känna atmosfären av den nyutbyggda arenan. Jag kan höra det smattrande trumljudet av stolar som fälls upp och slår i stolsryggarna när fler och fler åskådare reser sig upp i ren inlevelse när Chelsea drar igång ett snabbt anfall.
Ända tills någon frågar mig vad jag egentligen tänker på.

Visst, det är fullständigt underbart att följa ett fotbollslag med inlevelse. Att hela tiden ha något att läsa om, prata om och tänka på.
Det är det ultimata nöjet och den bästa underhållningen att se en match, live eller på TV. Att få jubla vid varje mål och att få glädjas åt varje poäng.
Men samtidigt är det lite av ett helvete.
För ibland inträffar krockar. De med stort K.
Jag fick en inbjudan till flickvännens fasters bröllop i våras som jag glatt och tacksamt tackade ja till.
20 april klockan 14.00. Fin fint.
I samma veva som jag la på telefonluren slog det mig att just det datumet lät bekant. Efter ivrigt bläddrande i min kalender slog det mig med en väldig kraft.
Chockbeskedet.
Matchen mellan Chelsea och Manchester United spelas samtidigt som bröllopet jag just tackat ja till.
Vad göra? Fejka migrän? Matförgiftning? Tarmvred?
Eller försöka kompromissa.
- Älskling, älskling, matchen börjar 13.00. Brölloppet 14.00. Jag hinner se en halvlek!
Ett hopp tändes inom mig.
Jag kan faktiskt se de första 45 minuterna på en sportbar i Linköping, svälja sista klunken öl, springa den 500 meterna till Domkyrkan i min varma, nyköpta, svarta kostym och anlända till kyrkan, blank av svett, ungefär samtidigt som brudparet.
Förslaget uppskattades inte.
Hur det hela slutade?
På sämsta tänkbara sätt. Chelsea förlorade med 0-3.

Problemet är att folk förstår inte oss fotbollsfanatiker.
Som en bekant till mig som fick ett handskrivet brev med posten ett par dagar efter att han levt med i en AIK-match framför TV:n.
Brevet kom från grannen på andra sidan de tunna lägenhetsväggarna.
Hon tipsade, helt seriöst, med vänlig och omtänksam ton, om lämpliga barnpsyk i staden de bodde i.
I dag klockan 16.00 blåser den nyasäsongen i gång.
Ni som är intresserade - och vi som äralldeles för engagerade för vårt eget bästa -är bara att gratulera.
<b>1) Manchester United</b>
Rio Ferdinand i all ära, men Uniteds bästa nyförvärv inför den kommande säsongen är något helt annat - lusten till revansch.
Hade det inte varit för Jaap Stams transfer den urusla inledningen på serien ifjol hade laget tagit ännu en titel.
I Rio Ferdinand har laget fått precis det som saknades ifjol, vilket gör att United säsongen 02-03 är ostoppbara.
<br><span class=MR>2) Liverpool FC</span>
Femma, fyra, trea, tvåa...tvåa. Liverpools långsamma klättring uppåt i serietabellen fortsätter inte ett steg till. Truppen är imponerande bred med ett undantag - anfallet.
Laget var för beroende av Owens målskytte ifjol. Varken Heskey, Anelka eller Litmanen kunde komplettera honom i det avseendet.
Det kommer heller inte nyförvärvet Diouf att göra. Han är årets mest överskattade värvning i Premier League och kommer därmed att bli säsongens största besvikelse.
Både på och utanför planen.
<br><span class=MR>3) Arsenal FC</span>
Hur The Gunners kunde genomföra fjolåret på ett sådant gallant sätt är fortfarande en gåta för mig.
De gör inte om det.
Tony Adams kommer att saknas. Och kanske även en hunger med tanke på fjolårets dubbel. Visserligen är truppen bredare i år, men skador på mittfältet oroar och det finns två lag i serien som är bättre - minst.
<br><span class=MR>4) Chelsea FC</span>
Pengarna är slut och några dyra nyförvärv är inte att tänka på. Å andra sidan har CFC inte tappat några tongivande spelare från i fjol.
Lugn och ro och låg omsättning i truppen kan vara precis det som Chelsea behöver för att spela ihop ett lag.
Om laget har tur på skadefronten finns potential att utmana topptrion i serien.
Nyförvärvet De Lucas är bra och minst en yngling ur U-truppen kommer att blomma ut.
<br><span class=MR>5) Leeds United</span>
Leeds har tappat två viktiga kuggar inför denna säsongen.
En går att ersätta. Den andra inte.
Med 30 färska miljoner pund på banken går det att hitta en lämplig mittback att fylla Ferdinands plats.
Nya tränaren Terry Venables däremot kommer inte att axla David Olearys mantel.
Beslutet att värva Paul "platsade inte i Boro" Okon, var ett tecken på dåligt omdöme.
<br><span class=MR>6) Newcastle United</span>
Robson har gjort underverk med klubben och byggt upp allt det som Gullit så effektivt rev ner.
Ytterligare två smarta värvningar i Bramble och Viana tyder på att Newcastle kommer att kriga om guldet - om ett par år.
I år kommer Champions Leage att ta mycket kraft och det är med en osäkerhet som jag tippar laget så här pass högt upp.
<br><span class=MR>7) Blackburn Rovers</span>
Yorke återförenas med Cole.
Duff och Dunn är ett år äldre. Blackburn går mot en rolig säsong. Laget har inte tappat någon spelare från ifjol men däremot förstärkt med ytterligare en i varje lagdel.
En plats i Europa är inte omöjligt.
<br><span class=MR>8) Middlesbrough</span>
Fyra imponerande nyförvärv har lockats till Riverside inför i år. Det är ingen tvekan om att Juninho, Boateng och Geremi kommer att lyft laget oerhört.
Mer tveksam är jag till Maccarone.
Italiensk landslagsman, vilt byte för de flesta italienska storklubbarna men också oprövad av omställningen till Premier League.
Det känns som om mycket hänger på honom. Om han inte kan förse klubben med mål finns det ingen riktig målskytt som kan ersätta honom.
Det kan göra att Boro missar en plats i Europa.
<br><span class=MR>9) Tottenham Hotspur</span>
Spurs har gjort två kanonförvärv inför i år. Men varken Redknapp eller Acimovic kan täppa igen den luckan som behövs täppas igen: i anfallet.
Med en vass anfallare hade laget kunna lyfta mot högre höjder men nyförvärvet på anfallssidan skrämmer inte.
Han är kines och heter Bo Qu.
<br><span class=MR>10) West Ham </span>
Avslutade säsongen i fjol på ett imponerande sätt, men får nöja sig med en plats på mitten i år igen.
Härlige Jermain Defoe kommer sannolikt att få ett riktigt genombrott i år.
<br><span class=MR>11) Aston Villa</span>
Aston Villa har tappat två riktigt viktiga kuggar, utan ett ersätta dem. Frågan är om finländaren Enckelman är redo att ta över efter Schmeichel. Och på mitten kommer rivjärnet Boateng att saknas.
Anfallet ser bra ut. Försvaret lika så, även om Alpay har skapat oro vid sidan av plan. Han är klubbens bäst betalda spelare. Men vill trots det ha 50 procent mer i lön.
Ska bli intressant att följa Allbäck.
<br><span class=MR>12) Fulham FC</span>
Kommer att spela sina hemma matcher på QPR:s hemmaarena Loftus Road i år eftersom Craven Cottage ska byggas om.
Borde ställa till det för londonlaget.
Men Fulham är för bra för att hamna lägre i serien. Och om inte resultaten går Tiaganas väg kommer nog ytterligare en övervärderad fransman att dyka upp i laget och säkra en plats i mitten.
<br><span class=MR>13) Southampton</span>
Tror och hoppas på att Svensson kommer att blomma ut till en av de bästa innermittfältarna i ligan. Laget har dessutom två bra anfallare (Pahars, Beattie), en bra vänsterback (Bridge) men inte heller så mycket mer.
Mittenlag var ordet.
<br><span class=MR>14) Manchester City</span>
En rolig nykomling. Inte bara på grund av två heta derbyn mot United, utan även för att City spelar en riktig vilda västern-foboll.
Schmeichel är ett lika viktigt som förvånande nyförvärv. Foe är även han ett vettigt köp. Men en övertro på Anelka och en allt för svag defensiv kan göra att City än en gång snubblar ner i ettan.
Jag tror dock på Keagan.
<br><span class=MR>15) Bolton</span>
Kommer även de att vara indragna i slaget om överlevnaden i Premier League.
Luktar det inte flopp om Jay-Jay? Jo, det gör det.
Men Töfting, Rickets, Jaaskeläinen, Djorkaeff , N´Gotty och några fler gör att truppen ser tillräckligt bra ut för att hålla sig kvar.
Men det ser tunnt ut frammåt. Ricketts (med blott en halv bra säsong i Premier League bakom sig) ser ut som den enda givna målskytten i laget.
<br><span class=MR>16) Sunderland</span>
Ser inte hur Sunderland ska kunna göra en bättre säsong än den i fjol. Quinn är ett år äldre och Phillips inte lika pålitlig längre.
Laget har inte lyckats värva varken Robbie Keane eller Eidur Gudjohnsen.
Högerbacken Stephen Wright är det enda tunga nyförvärvet.
<br><span class=MR>17) Everton</span>
Det blir att kämpa i botten för Evertons del - återigen.
Hade det inte varit för nyförvärvet Richard Wright, hade jag tippat laget ännu längre ner.
<br><span class=MR>18) Birmingham</span>
Gick som sista lag upp i Premier League. Men kommer inte att bli långvariga.
Visserligan har laget gjort fyra vettiga värvningar, men truppen räcker inte. Räkna dock med superheta derbyn mot Aston Villa och West Bromwich.
Steget mellan Division ett och Premier League är stort.
<br><span class=MR>19) Charlton</span>
Beundransvärt nog har Charlton lyckats hålla en plats i mitten av tabellen, trots att laget saknar stjärnor.
Men jag tror inte att Alen Curbishley lyckas trolla med ingenting ett år till. Division I. Jag tror det är dags nu.
<br><span class=MR>20) West Bromwich Albion</span>
West Brom...vilka? Ok, i förfjol var det Ipswich. I fjol var det Bolton. Lag som mot alla experter och odds klarat sig kvar i ligan, alltså.
Det tyder på att möjligheten finns för WBA. En sak till talar för laget...att just ingen tror att de ska klara det. Förmodligen inte ens spelarnas egna mödrar.
Men sedan talar inget...inget för att laget ska hålla sig kvar.
Det vore kriminellt att inte tippa turisterna från Division I som jumbo.
Arsenal
Nyförvärv: Gilberto Silva, Atletico Mineiro, Pascal Cygan, Lille, Fabian Carini, Juventus, lån.
Förluster: Tony Adams, slutat, Richard Wright, Everton, Alex Manninger, Espanyol, Lee Dixon, slutat, Junichi Inamoto, avslutat lån, Fulham, Gilles Grimandi, klubb ej klar, Rohan Ricketts, Tottenham, Alberto Mendez, klubb ej klar, Jo Osei Kuffour, Beveren, lån, Jerom
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!