?Jag är svettig, helt slut och vimmelkantig?
NORRKÖPING, SÖNDAGFenomenalt, makalöst, fantastiskt...Lätt att ta till överord en sådan här kväll. Stefan Holms prestation kommer att gå till OS-historien som en av de mest dramatiska höjdhoppsfinalerna där han själv var mer eller mindre uträknad men reste sig och vann.
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Stort av Stefan Holm, ohyggligt stort!
På ett närmast osannolikt sätt krånglade han sig ur en fasanfull knipa, en situation där han var på väg bort från OS-finalen, uträknad och långt, långt ifrån den guldmedalj han så hett eftertraktat och så gärna pratat om.
Själv hade jag gett upp hoppet, trodde aldrig att han skulle hitta tillbaka till de höga höjderna. Han snuddade ribban redan på 2.29 meter, rev på 2.32 och två gånger på 2.34.
Så kom förvandlingen.
Inom loppet av åtta minuter tog Stefan Holm först 2.34 meter i sitt tredje och sista hopp på den höjden, sedan 2.36 meter i det första, ett hopp som knäckte de tre kvarvarande konkurrenterna, vände på resultatlistan så att den 28-årige värmlänningen plötsligt låg överst i höjdhoppstävlingen. Stort, ohyggligt stort!
Stefan Holm har aldrig varit i Carolina Klüfts eller Christian Olssons ställning och även om han har varit höjdhopparvärldens odiskutable världsetta i ett par år nu så har han aldrig känts klockren i de riktigt stora sammanhangen.
Inte alls som Klüft och Olsson, vars överlägsenhet gjort dem nästintill oslagbara och också inneburit enorma förväntningar utifrån, krav som de klarat på ett mästerligt sätt.
Det såg vi i VM i Paris i fjol och nu i OS i Aten.
Stort, ohyggligt stort!
Stefan Holm låg i många år i bakvattnet på Patrik Sjöberg, den excentriske och självgode göteborgaren som inte haft mycket till övers till sina efterträdare och det är en paradox att just Holm blev den förste svenska höjdhoppare som är olympisk mästare, inte Sjöberg vars framgångsrika karriär gav tre OS-medaljer, två silver och ett brons.
Stefan Holm sammanblandades i flera år med Staffan Strand, en annan svensk höjdhoppare som åkte ut i kvalet i Aten, och därför ofta fick Stefan heta just Staffan Holm.
Efter den magiska söndagskvällen i Aten är jag säker på att han slipper det i fortsättningen. Stefan Holm är just Stefan Holm, Sveriges första olympiska mästare i höjdhopp.
Stort, ohyggligt stort.
Tre olympiska guldmedaljer i friidrott under denna superhelg, ett smått otroligt facit och en tangering av solskensolympiaden i Stockholm 1912 (där IFK Norrköpings ?Topsy? Lindblom för övrigt hoppade till sig ett guld i tresteg, även bronset gick till en IFK-are, Arvid Åberg) och 1948 i London, året då en halv värld fortfarande låg i ruiner och hade annat att tänka på än friidrott.
I det perspektivet är helgens tre svenska guldmedaljer i Aten ett formidabelt resultat och jag undrar när och om vi någonsin får uppleva det igen.
Jag är inte helt säker, bäst att passa på att njuta av stunden, svensk friidrott är ruskigt stark för tillfället och kommer så att vara en tid framöver.
Carolina Klüfts uppvisning i sjukampen går också till OS-historien. Aldrig har vi upplevt en mer överlägsen segrarinna och där guldmedaljen var inräknad efter första mångkampsdagen och en skada, inte någon konkurrent, sågs som enda hotet mot medaljen.
?Carro? är bara 21 år, rimligen i början av sin karriär och man kan undra vart det ska sluta. Förmodligen växlar hon över till individuella grenar, redan i Aten blir det längdhopp, kval på onsdag och final på fredag.
Jag blir inte förvånad om hon tar medalj i längdhopp, Klüfts fysiska och mentala styrka är omvittnad och det bästa av allt är att hon är garanterat helt ren, inte alls det man kan påstå om alla friidrottare.
Jan-Ove Waldner misslyckades att gå till sin tredje raka OS-final, ?gamle J-O? åkte ut i semin mot koreanen Ryu Seung Min, född samma år, 1982, som Waldner spelade sin första stora internationella mästerskapsfinal. Waldner hade inget motmedel mot de koreanska servarna och stenhårda forehandslagen men han får en ny chans till medalj mot världsettan, Wang Liqin, i en avgörande bronsmatch.
Malin Baryard och Butterfly Flip fick en kanonstart, de red felfritt och leder och det bådar gott inför fortsättningen. Men till i morgon måste Malin få ordning på hjälmen som ibland åkte ner för ögonen på henne. Hoppning med Baryard är tillräckligt nervöst ändå.
Svenskt brons i damernas 470-klass. Seglarna i Bråvikens Segelsällskap kan sträcka på sig lite. Vendela Zachrisson inledde sin seglarbana i just BSS.