Fascinationen och engagemanget för speedway har växt fram genom åren. Intresset från barnsben efter besöken på Kråkvilan gjorde att hon blev fotograf på ovalerna 2012. Därefter väntade lagledaruppdrag för Vargarnas knattar som senare ledde till Rospiggarnas division 1- och elit B-lag.

Den här säsongen har hon tagit ytterligare ett kliv upp till allsvenskan.

Emma är lagledare för Norra Speedwayalliansen, sammanslagningen från Masarna, Rospiggarna, Smederna och Indianerna för att dryga ut antalet lag i den näst högsta serien.

Hemmamatcherna alternerar mellan de fyra klubbarna och till varje match får hon med sig en ordinarie lagledare från elitserien för att stötta. Så var ursprungstanken i alla fall.

– I första hemmamatchen i Hallstavik var Teurnberg (Mikael från Rospiggarna) på plats och gav värdefulla råd. Han fanns till hands i bakgrunden. När vi körde i Nässjö var jag själv och det ser ut att bli så i Norrköping också, konstaterar Emma lugnt.

Hon har snabbt blivit varm i kläderna i den testosteron- och metanolstinna sporten.

– Det var lite nervöst i första matchen, framför allt med tanke på reglerna. Jämfört med division 1 var det lite annorlunda med två reserver, toppningar och såna saker. Man måste tänka mer taktiskt i allsvenskan men nu har jag koll, säger hon.

Men det är mycket oförutsett som kan dyka upp och kräva snabba beslut. Inte minst skador.

– Man får förbereda sig innan på allt möjligt. Gå igenom körschemat och fundera på hur man ska göra om den eller den situationen uppstår.

Emma Asplund Nyrén bor utanför Hallstavik sedan ett par år, men nu kommer hon hem till Norrköping och banan där hon lärde sig älska speedway.

– Det känns ju lite speciellt att vara tillbaka där allt började, och sen på andra sidan depån dessutom. Det är kul att Peter Jansson (Vargarnas lagledare) är tillbaka också. Han har stöttat mig och gör det fortfarande väldigt mycket. Och nu ska jag vara motståndare till honom, men vi tycker båda att det är kul.

Du tror inte det blir något rävspel från hans sida?

– Haha. Jag tror inte det men samtidigt vet man aldrig. Han kan vara lite lurig.

Kvinnliga speedwayförare är lätträknade, om det ens finns någon, men på ledarsidan poppar det upp allt flera. I Vargarna har Thina Johansson och dottern Whilma gjort stora avtryck och deras passion delas till hundra procent av Emma Asplund Nyrén.

– Antingen gillar man speedway eller inte. För en som inte är insatt kan det se skittråkigt ut att man bara åker runt, runt. Men för mig är det världens intensitet när ett heat avgörs på under en minut. Plus stämningen i depån och sammanhållningen i laget när man kämpar och stöttar varandra. För mig är det mer som en livsstil, sammanfattar Emma.

Resultatmässigt har det dock börjat knackigt för Norra Speedwayalliansen. Premiärsiffrorna 27–63 hemma mot Griparna följdes av 50–40 till Nässjö.

– I första matchen blev det mos av allt men vi mötte ett lag med flera elitserieåkare och det är en jäkla skillnad. Vi hade inte räknat med att vinna man jag fick börja toppa från början och det blev kämpigt. I den andra matchen var det lika till heat nio och där fick jag börja toppa. Vi har samma grabbar nu men jag har justerat lite på startordningen för att få ut bästa möjliga, säger Emma.

Det är ett ungt lag du har.

– Ja. Vi kör hårt mot hårt. Utveckling är det viktigaste och vi hoppas få upp ett par stycken högre upp men vi kör alltid för att vinna.