Fotbollen är på paus – men kommer aldrig sluta rulla

Rullar fotbollar annorlunda i kristider? Svaret söktes på ett fält i Smedby och lät inte vänta på sig.

Amanda Hultgren nätar. "Fotbollen och idrotten har pausats, men aldrig hotats. En kväll på ett fält i Smedby är en trygg påminnelse om dess urkraft", skriver David Iwung.

Amanda Hultgren nätar. "Fotbollen och idrotten har pausats, men aldrig hotats. En kväll på ett fält i Smedby är en trygg påminnelse om dess urkraft", skriver David Iwung.

Foto: David Iwung

Fotboll2020-05-29 06:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är inte mycket med den gamla A-planen längre.

Där jag hade min bästa – läs: roligaste – tid som fotbollsspelare är det nu halvmeterhögt ogräs täckt med maskrosor.  

En bakgård. Ett nedgånget vykort från förr. 

Smedby AIS bor inte här längre. 

De flyttade in ett nytt klubbhus intill sina nya konstgräsplaner och har smällt upp teknologi i masterna som gör det möjligt att dissekera varje passning, mottagning och vändning i detalj för den som önskar. 

Nya tider men samma mening och mål. 

Östergötlands största fotbollsförening, sett till antalet medlemmar, har "Toppidrott på bredden" som slogan på sin hemsida och baserat på hur träningsområdet ser ut en kväll i mitten av maj, lever de upp till devisen.

Tjejer som spelar. Killar som spelar. 

Tjejer som är ledare. 

Killar i ledaroveraller. 

Ett svart-gult tvärsnitt av en folkrörelse som är beroende av att vi alla skjuter till tid och kraft. Nu kanske mer än någonsin. 

Inom en kvart har jag morsat på två före detta lagkamrater i färd med att dra igång kvällens pass. 

– Vi är över 50 spelare, det är inte alltid lätt att planera träningen, säger en. 

Promenaden över fältet fortsätter med att kasta ett par artighetsfraser med verksamhetschefen och min tidigare tränare, Ulf Rann.

Ungefär i samma stund noterar jag ytterligare två tidigare medspelare som sitter i gräset och följer en träning (jag lovar att hälsa nästa gång) i egenskap av föräldrar. 

Under damlagets träning bryter en bekant röst in i sommarkvällens luft.

Jonny Haags uppmaning att sätta ordentligt med fart på bollen har jag hört så många gånger att fraseringen följer mig i sömnen. 

Innan hjärnan vill ta mig med på en nostalgitripp tillbaka till fotbollsgymnasiet och Haags pushande för att driva upp bolltempot, noterar jag Simona Ågren.

Mellan två övningar springer anfallaren ut från planen för att se till att tioåriga labradoren Diesel och franska bulldoggen Zia är okej där de står och väntar på matte längs sidlinjen. 

När Vedran Vucevic och min blick möts lyfter tränaren för IFK Norrköpings P16-lag skallen och nickar. Träningsmatchen mot Smedby drar igång om en och en halv timme.

När tävlingssäsongen gör det, startar upp, är oklart men det ligger ett besked som alla väntat på, redo att offentliggöras på fredag. 

Fotbollen och idrotten har pausats, men aldrig hotats. 

En kväll på ett fält i Smedby är en trygg påminnelse om dess urkraft. 

Karta: Suez Arena