"Det har stärkt en. Jag känner mig mycket starkare, som individ men också vår relation. En relation testas verkligen under svåra perioder. När allt är bra kan man alltid komma med high fives. 'Fan vad bra du är', men det är i svåra situationer, när du ska ta svåra beslut som man verkligen sätts på prov i vårt förhållande", säger Anes Mravac.
9 juli. Stora Valla.
Degerfors kvitteringsnick på stopptid blev Rikard Norlings sista match för ett krisbalanserande IFK Norrköping.
Två dagar senare meddelar klubben att 51-åringen sparkas – men det stod ingen ny huvudtränare redo att ta över.
Samtidigt som styrelsen tryckte på gasen i sökandet efter Norlings efterträdare, presenterades den assisterande duon Anes Mravac, 33, och Vedran Vucicevic, 41, som personerna att tillsvidare leda laget.
– Det här är den lösning som är bäst just nu. Anes och Vedran är respekterade och kompetenta, motiverade Tony Martinsson i ett uttalande.
Vid tillfället sladdade IFK Norrköping som allsvensk elva, hade inte vunnit sedan 15 maj (hemma mot hopplösa jumbon Sundsvall) och var i en begynnande fas att värva in i ett halvt nytt lag.
Med den skakiga grunden under fötterna mötte två tränarrookies sin nya påfrestande vardag.
– Det kom rätt så plötsligt. Vi hann prata i ett par minuter, det var kort med tid, minns Anes Mravac om den plötsliga utvecklingen.
– För mig var det klart från minut ett. Vi kände ett stort ansvar och ville göra det bästa för klubben, säger Vedran Vucicevic om hur tankarna gick när styrelsen kom med frågan.
Spelartruppen backade upp den tillfälliga tränarlösningen med motiveringen att sökandet gärna får dra ut på tiden om det innebär att klubben hittar rätt tränarnamn för jobbet.
Samtliga inblandade parter var inspelade med att det var en temporär passage innan Glen Riddersholm så småningom blev IFK:s tränare, men det gjorde inte pressen mindre på Vedran Vucicevic och Anes Mravac.
– Vi visste inte om tidsramen. När den nya tränaren skulle komma. Vi visste att det första vi behövde göra var att skapa en rutin hur vi ska jobba och försöka göra det jobbet det bästa vi kan, säger Vucicevic.
Anes Mravac och Vedran Vucicevic.
De goda vännerna som följt varandras ledarbana under vägen fram till IFK, plitade direkt ned en plan vad som behövde göras.
Ett svårt spelschema mot Malmö FF och dubbla matcher mot IFK Göteborg väntade och det fanns ingen tid att luta sig tillbaka i en mjukstart.
– Vi kände inte att vi kunde fortsätta på samma sätt, vi måste komma in med ny energi. På vilket sätt kan vi förändra saker och samtidigt få resultat? Vi var medvetna från början att det bara är vinna matcher som betyder något, fortsätter Vucicevic.
Ett första tydligt drag hemma mot Malmö FF var en skrotad fembackslinje och att nyförvärven Anton Eriksson och Laorent Shabani som knappt hunnit lära sig namnen på lagkamraterna klev direkt in i startelvan.
– Jag talar ur mitt perspektiv nu. Fyrbackslinje är något som jag känner mig mer trygg med. Som jag har större säkerhet i att utbilda spelare i och lära ut mina tankar och kopplat till vad klubbens filosofi är. Det var en av anledningarna, säger Mravac.
Vedran nickar instämmande och utvecklar hur det taktiska resonemanget gick mellan dom.
– Att få in en extra mittfältare med de spelartyper vi har. Vi kände att vi kan kompensera att en mittback kliver lite högre upp, att en forward droppar ned lite men vi kände att vi behövde lite mer stöttning på mitten både offensivt och defensivt. Någonstans är det inte heller bevisat att fembackslinje säkerhetsställer att det är tightare där bak.
– Det var en övergång från en process vi hade under ett halvår med Rikard, och det är absolut ingenting... vi älskade att jobba med Rikard och prata taktik och skapa en matchplan med honom, men nu kände vi att det också är ett momentum – okej, om vi hade en hyfsad bra form och kanske kan fortsätta med fembackslinje så måste vi inte ändra direkt, men vi kände att vi måste göra detta nu. Det kände vi båda, säger Vedran.
Har ni använt Norling: bollat eller frågat om saker?
– Han har alltid varit jättestöttande mot oss och den relation vi hade till honom i våra roller – jag tror inte man kan få mer ansvar. Rikard är en ganska krävande person. Man måste förtjäna vad du får och någonstans kände vi att man inte kan slappna av. Du måste göra ditt bästa hela tiden. För oss har det varit fantastiskt bra i våra roller. Han hörde av sig och sa att det var fin logik i Degerforsmatchen. Att det gjorde vi bra. Ett grattis, säger Vucicevic.
– Han har hört av sig på ett mycket fint sätt, skjuter Mravac in.
Rikard Norling tvingades lämna i juli.
När IFK Norrköping förlorade sin tredje raka match och klev utan att göra mål för tredje matchen i rad så var det med tunga steg Anes Mravac klev in på presskonferensen och satte sig bredvid Mikael Stahre.
Poängmässigt hade den nya ledarkonstellationen fått med sig noll poäng, nollats i tre matcher och läget i botten av tabellen såg allt mer utsatt ut när Degerfors hemma stod på tur.
Talang, kompetens, driv och en kärlek till klubben du jobbar för är en bra grund att stå på, men i elitidrotten bedöms du efter resultat och IFK Norrköping hade förtvivlat svårt att vinna matcher.
Alexander Axén dundrade på att när den nya tränaren presenteras kan inte Vedran Vucicevic och Anes Mravac vara kvar.
– Man måste göra ett byte. När man tar in en tränare så måste de här två försvinna, sa Discoveryexperten före avspark mot IFK Göteborg.
Alexander Axéns utspel satte spår.
Ett utspel som IFK-tränarna hade svårt att köpa då. Och nu.
– Det säger hur branschen fungerar. Vad är viktigt för dom i en tv-sändning? Allt är svart eller vitt. Det är två assisterande som blir inkastade som huvudtränare. Jag bryr mig inte. Det enda, och det har jag sagt till Anes, att du (Axén) känner inte oss som personer. Han vet inte hur vi stöttat tidigare tränare, säger Vedran.
Du tycker det var bullshit?
– Rent bullshit. Du kan inte generalisera. Har du varit assisterande eller huvudtränare i den situationen?
Han sa att han hade det.
– Ja, men som assisterande eller huvudtränare? Ok, händer det i 95 av 100 fall: då vet man att det är stor sannolikhet. Då skulle jag köpa det, men han vet inte. Det var synd om Anes att han blev drabbad. För min del är det en tv-grej.
Anes Mravac:
– Axén har ingen aning om vad vi är för personer. Han har knappt pratat med oss. Det jobbet vi gjort i klubben och den lojaliteten till klubben som vi har. Det han säger kan få en påverkan långsiktigt för ens egen karriär. "De kan inte jobba med andra tränare". Jag tar det väldigt personligt.
Har du borstat av dig det nu?
– Sånt där hänger kvar väldigt länge. Det kommer jag ihåg.
"Det som gäller nu, under Glen, är att lära känna varandra och våra roller. Hur det kommer se. Alla tränare jobbar på olika sätt, nu ska vi lära känna Glen. Det är bara göra det bästa för klubben. Vi blev inkastade i vår klubb. Det här är ingen klubb där vi bara kan packa våra väskor och gå".
När IFK 2–0-besegrade Degerfors så var det en sällan upplevd lättnad kring Platinumcars Arena.
Glen Riddersholm var på plats och såg sitt nya lag och träffade delar av spelartruppen efter slutsignalen. Oavsett vad Axén tyckte så blev Vucicevic och Mravac kvar och assisterar idag den 50-årige dansken och gör det med en insikt hur det är att stå längst fram när det piskar.
– Ansvaret vi hade på oss var enormt. Alla är inte fullt insatta i det. Vedran är videoanalytiker, jag är fystränare och har hand om sista tredjedelen. Vedran har hand om speluppbyggnaden och fasta situationer. I vissa klubbar är det roller som är fördelade på fem-sex personer kanske. Sen ska man sköta det mediala, hantera petningen av spelare, motivera spelare. Där fick vi mycket stöttning av "Freddie" (Fredrik Landén) och Christian (Tiritiello, målvaktstränaren) men det blev ett ansvar som var enormt som jag tycker, utefter förutsättningarna, vi hanterade allesammans så bra som vi kunde, säger Mravac.
Var det en viss fallskärm för er efter tre raka förluster att ni var tränare tillfälligt?
– När det är stor press kan det bli panik. Under den perioden höll vi lugnet, försökte förbereda oss så bra vi kunde och tänka igenom matcherna. Hitta lösningar och försöka förbättra oss. Hade vi inte gjort det så hade vi inte vunnit mot Degerfors. På ett visst sätt var vi lugna, men det var stress och press, säger Vedran.
– Erfarenheten man fick var enorm. Hur man ska axla ett stort ansvar i en stor förening. Vi hade ett så stort ansvar för en klubb och en grupp i en svår situation. Vi fick lära oss hur man måste samarbeta och hur man behöver jobba i ett team och bidra med positiv energi. För mig var det en enorm lärdom. Allt kring media, den delen på ett helt annat sätt, säger Mravac.
Det kan du inte läsa dig till på Bosön?
– Nej, det tror jag är svårt, säger Mravac med ett snett leende.
Ni har haft tre säsonger i en?
– Fem har jag sagt och året är inte slut än.