Spelare som gått via Sylvia. Överst från vänster: Arnór Sigurdsson, Ken Sema och David Mitov Nilsson. Nedre raden: Henrik Rönnlöf Castegren, Pontus Almqvist och Alfons Sampsted.
Det började som en frisk satsning som skapade ett bra mellansteg mellan akademifotboll och IFK:s A-lag. En väg som också flera av dagens elitspelare med koppling till Norrköping har gått.
Men någonstans gick det vilse på vägen.
I fjol upplevdes det ofta som rörigt och Sylvia hade också i vissa matcher inte ens full trupp i division 2 – trots att man tog sig hela vägen till kvalspel.
IFK och Sylvia bestämde sig för att göra något och satte på pränt hur ett fortsatt samarbete ska se ut för att vara meningsfullt. Det mynnade ut i ett dokument som tydligt styr samarbetet framåt.
Tony Martinsson lämnade rollen som sportchef och blev fotbollsansvarig i IFK – där han bland annat har Sylvia-samarbetet på sitt bord. Nyligen rekryterade han Kim Vaattovaara som ny huvudtränare från allsvenska IFK Värnamo (kommer loss i sommar).
Nu säger han:
– Man kan säga att efter att det startade 2013 jobbade vi på ganska bra fram till i stort sett när Stefan (Hellberg) gick i pension och Jens (Gustafsson) slutade. Där kan man säga att vi tappade litegrann det som hade byggts upp, utan att säga att det var någons fel. Från heltidsanställda, dagliga möten och veckomöten blev det spridda skurar.
Var det här omtaget avgörande för att samarbetet skulle kunna leva vidare?
– Sylvia kände också, att så här kan vi inte ha det. Då är det bättre att IFK lägger de pengarna på något annat. Det här handlar om att IFK känner att det här är bra för deras utveckling. Kombinerat med syftet med Sylvia från början. Då var det många större sponsorer som tyckte att om du hade gått hela vägen och tränat genom IFK ända upp till 19 år så måste du ha en chans att gå vidare med en avancerad träning, säger Stefan Hellberg, i dag i Sylvias styrelse.
– På senare år har Sylvias verksamhet dock blivit mer och mer lik Smedbys och Sleipners och någonstans kanske vi måste ge möjligheten till ytterligare träning, individuellt och positionsanpassat. Kunskapen finns här hos IFK.
Dokumentet som reglerar den nya vägen (se faktarutan) anger både hur Sylvias trupp ska byggas, hur man ska jobba med en elitförberedande miljö – och även ett tydligt mål att gå upp i division 1 inom tre år.
– Men ska Sylvia ta sig till ettan är det i första hand genom att spelarna som annars lämnar när de är 19 och inte slår sig in i IFK blir så pass bra, det avgör om vi kan nå ettan, säger Stefan Hellberg.
Det är just dessa spelare som får möjligheten att bli kvar i stan ett par år till för att elitsatsa i Sylvia. Tillsammans med de spelare i IFK:s A-trupp som behöver matchning ska de utgöra stommen i Sylvia. Men även yngre akademispelare ska kunna ta klivet till seniorfotboll tidigare än förut.
– Ett exempel är Axel Brönner, han kanske borde ha spelat mer i Sylvia i fjol eftersom han är så duktig. Hur får vi in den typen av spelare så steget till IFK:s A-trupp blir närmare? Om spelarna är bättre förberedda blir chansen mycket större att de tar sig in och får spela utan att bli utlånade. Sylvia ska komma så nära IFK som möjligt så steget blir så litet som möjligt, fortsätter Hellberg.
– Det finns ingen annan väg för IFK. Man kan inte värva sig till framgång, det är så stor risk med det.
Finns det en målsättning hur många spelare det här ska ge till IFK:s A-trupp varje år?
– Det är svårt att säga egentligen. Det som IFK ska tjäna på är att de vet att truppen i Sylvia är så pass bra att de inte behöver ha så många spelare i sin trupp. Det ska finnas en vetskap om att de här är så bra att ett antal av dem kan gå upp och träna, göra det så bra, sitta på bänken och även kunna komma in och spela, säger Stefan Hellberg.
I veckan lånade IFK ut Jesper Lindvall, Daniele Burubwa, Axel Floric och Emil Göthe till Sylvia resten av våren. Dessutom finns listan med unga spelare, fyra utespelare plus en målvakt, som kan gå mellan klubbarna med 24 timmars varsel.
Som helhet ser både Stefan Hellberg och Tony Martinsson att det här blir en tydligare modell. Samtidigt har det varit en vår där klubbens ursprungliga tränare, Jesper Sandberg, flyttades över till IFK innan säsongen ens hann börja.
Det kan upplevas som rörigt igen sett utifrån, men ni känner att ni har landat rätt där nu?
– Jo, men det har vi gjort nu. Det var olika anledningar att det blev så. Jesper var med i IFK och gjorde för bra ifrån sig, haha. Och blev kvar. Det gällde att hitta samma profil och då fick det ta lite tid. Nu känner vi att vi har gjort det, säger Tony Martinsson.
Nye IFK-ordföranden Martin Gyllix vill också se en tydlighet i samarbetet mellan klubbarna.
– Vem gör vad och varför? Det måste finnas en struktur. Vad vi ska vi uppnå? Hur ska vi jobba med Sylvia? Vem är ansvarig för samarbetet? Hur jobbar vi med att flytta spelare mellan föreningarna och varför? säger han.
Kommer ni ändra något i upplägget med Sylvia?
– Som det är nu kommer vi inte ändra någonting.
Martin Gyllix vill inte gå in på den ekonomiska kostnaden kring samarbetet.
– Så länge vi ser att vi får ut mer i andra änden än vad vi lägger på det finansiellt är samarbetet värt. Det måste finnas en affärsmässig logik så klart. Det finns utvecklingspotential i samarbetet med Sylvia, men även med andra föreningar runt omkring oss.
Får ni ut mer än vad det kostar?
– Jag kan inte svara på det så här tidigt, vi har inte tittat på de detaljerna.