TUFFHETEN
IFK har pratat om att man har varit för snälla. Inte tillräckligt aggressiva. Inte tillräckligt tuffa i duellerna.
Då var matchen mot Malmö i alla fall ett steg åt rätt håll, det var en av de tuffare matcherna jag sett laget spela på länge.
Det var tacklingar, skador, smällar, ilska, känslor och irritation. Och mitt allt det en spansk domartrio som inte tyckte att man skulle vifta med några kort i onödan. Den tuffheten behöver IFK plocka med sig hem till seriespelet – det kommer att vara något helt annat under andra året i damallsvenskan. Ur den aspekten var det en match som gav mer än vad resultatet kanske visade.
DET OMVÄNDA
Före matchen var det fokus på att IFK hade släppt in mycket mål men också haft ganska bra udd framåt bitvis. Nu blev det precis tvärtom mot ett ganska bra Malmö FF.
Försvaret släppte inte till så mycket – mer än slarvet före kvitteringen när Ema Paljevic snodde bollen efter en svag passning, skickades i backen av Ebba Handfast och fick straff. Annars var det tätt och rejält.
Framåt skapade IFK mycket men hade svårt att omsätta det i praktiken. Det blev mest "nästan-lägen". Men om managern Tor-Arne Fredheim ville se ett robustare försvarsjobb så fick han det.
SENA NYFÖRVÄRVEN
Samantha Cary kom in precis nyligen och har jobbat sig in som vänsterback så här långt. Mot MFF gjorde amerikanskan sin klart bästa match hittills. Snabb, bra bedömningar och rejäl i försvarsjobbet.
Förarbetet till 1–0 där hon forsade fram på kanten och slog ett perfekt inlägg var matchens prestation.
Sara Kanutte Fornes på topp gjorde det okej men fick inte ut lika mycket offensivt. För Maya Antoine, som är det allra senaste nyförvärvet, blev det inget spel alls på grund av en liten smäll hon haft med sig från tiden i Washington.
ANFALLAREN
Dubbla mål mot Hammarby. Målet mot Malmö. Wilma Leidhammar ser ut att ha hittat en nivå till den här säsongen. Hon var bra i IFK även ifjol, men i år ser det ut som att det finns ytterligare att hämta från den unga anfallaren från Halland.
MÅLVAKTSDUELLEN
Båda är bra nog för att spela. Bara en kan göra det. Mot MFF fick återigen Sofia Hjern och Emma Lind varsin halvlek. Hjern en ganska lugn sådan där hon inte behövde göra några jätteparader men var stabil.
Emma Lind hade något mer att bestyra, släppte in en straff som hon dock var nära att rädda.
Vem som står den allsvenska premiären? Omöjligt att säga, så jämnt känns det även om jag möjligen tror att Hjern kan vara lite före. Men det är mer en känsla än något annat.