Holm väljer hemmaplan för att nå högst

Med en nästan osannolik precision svänger NT-sporten och Stefan Holm in samtidigt utanför Våxnäshallen i Karlstad.
Blåsten och det dåliga vädret gör att vi skyndar oss in i den värmande hallen.
Här känner Stefan Holm sig hemma. Våxnäshallen och hans egen guldkantade karriär sammanfaller. Hallen invigdes hösten 1987. Då var Stefan elva år.
- Innan tränade jag hemma i gympahallen i Kil. Visst har Våxnäshallen betytt mycket för mig. Det är 19:e säsongen jag drar igång nu, säger Stefan och skakar lätt på huvudet över år som flytt.

Svackan som förstörde 2005
Han är knappt igenkännbar från tv-bilderna. Håret står på ända och skäggstubben är på väg att bli ett riktigt helskägg.
- Det blir mer rakning på sommaren, erkänner han med ett leende.
År 2005 som snart är slut räknar inte Stefan Holm till sina bästa. Efter att ha varit ruskigt säker på höjder över 230 centimeter kom under sommaren en oförklarig svacka.
- Inte så mycket att fundera på. I vanliga fall brukar jag hoppa halvtaskigt på träning och bra på tävling. Nu blev det helt plötsligt tvärtom. Klarade felfritt upp till 230 på träning, men fick inte ut det på tävling. Klart det var frustrerande.
Ändrar du något i träningen på grund av resultaten 2005?
- Nej, upplägget har varit lyckosamt förut. Däremot försöker jag med ålderns rätt köra mer kvalitetsträning.
2004 var ett fantastiskt år för Stefan Holm. Först vann han som vanligt inomhus-VM. Sedan började det riktigt roliga. 2004 var året då han blev ordentligt folkkär när han svarade för bragden i Aten-OS. Från att ha varit uträknad vände Stefan OS-finalen till sin fördel genom att klara 234 centimeter i sista försöket och 236 i första. Stor underhållning och ett hjältedåd som fick en och annan sportälskare i Sverige att torka sig i ögonvrån.
- Ett helsjukt år. Till och med farsan (Johnny) fick pris, säger Stefan och garvar.
Förutom OS-guldet kammade Stefan hem både Bragdguldet och Jerringpriset.
- Det känns konstigt att stå på samma lista som Björn Borg och Ingemar Stenmark. Det är en overklig känsla.

Annorlunda idrottsliv som pappa
Den största vinsten under 2004 var förstås att Stefan och hans Annas tillvaro - i den 80 kvadratmeter stora fyrarummaren - utökades med en liten krabat. Sonen Melwin föddes i oktober samma år.
- Hur stort som helst. Man har inte längre bara sig själv att tänka på, säger Stefan och får något milt i blicken.
Många stora idrottsmän tvingas vara egocentriker för att lyckas. Hur har din tränings-och tävlingssituation förändrats i och med papparollen?
- Nu när Anna jobbar måste jag sätta honom först. Hade Melwin varit sjuk i morse så hade jag inte kunnat lämna honom hos dagmamman. Då hade jag snällt fått vara hemma och träna på kvällen istället.
Familjen följer inte med runt på galorna i Europa. Hur klarar du den saknaden?
- Under tävling tänker jag inte på något annat än tävlingen. När det har gått dåligt vill jag bara hem så fort som möjligt.
Du ser lite sleten (värmländska för sliten) ut?
- (skratt). Vissa nätter sover Melwin bättre än andra, berättar Stefan och kliar sig i håret.
Stefan Holm har vunnit allt som går att vinna förutom EM-och VM utomhus. Där har han i båda fallen ett silver som bäst.
- Du ser vilka mästerskap jag vill vinna innan jag slutar.
Det kommer hela tiden nya mästerskap och du fyller 30 år nästa år?
- Jag är med för att vinna. Känner jag att det inte går så lägger jag av. För att orka satsa ser jag bara ett mästerskap framåt.
De flesta i friidrottslandslaget åker på några veckors träningsläger till varmare breddgrader för att klara av den tråkiga inomhusträningen. Det gör inte Stefan Holm.
- Nej, allt jag behöver ha finns här, säger Stefan med övertygelse i rösten.
En övertygelse som tagit honom högre än de flesta.

Holm väljer hemmaplan för att nå högst

Liksom tjuren Ferdinand på julafton trivs han bäst på hemmaplan.I världsstjärnans Stefan Holms fall är hemma - Våxnäshallen, Kil och Karlstad.- Allt jag behöver finns här, säger Stefan och sträcker ut händerna för att omfamna närområdet.

Liksom tjuren Ferdinand på julafton trivs han bäst på hemmaplan.
I världsstjärnans Stefan Holms fall är hemma - Våxnäshallen, Kil och Karlstad.
- Allt jag behöver finns här, säger Stefan och sträcker ut händerna för att omfamna närområdet.