Höstkyla och lite sådär ruggigt och mörkt som det bara kan vara så här års. Inte blev det bättre av att mötet mellan bröderna Elms (så bra Rasmus är fortfarande) Kalmar inte gällde så mycket i tabellen för IFK:s del.

Visst, en teoretisk chans att nå en bättre placering finns.

Men i praktiken? IFK är femma, IFK lär bli femma. Om man inte tappar helt på slutet. Uppåt känns det helt kört i alla fall efter de resultat som blev redan före avspark på Östgötaporten.

 

Lite i skuggan av de bästa (det är inte svårt att hitta var IFK har tappat de poäng som hade behövts för att vara med i den häftiga guldkampen hela vägen in) får Peking följa dramat – och faktiskt eventuellt spela en aktiv roll i det på slutet när man möter Djurgården hemma i sista omgången.

Men vad sägs om den här tabellen med två omgångar kvar (tre för Djurgården):

Hammarby 59.

Malmö 59.

Djurgården 59.

AIK 59.

Historiskt jämnt? Det är i alla fall en kamp som är häftig och måste jag välja skulle jag ändå lägga mina slantar på att Djurgården tar hem Lennart Johanssons pokal, men det är nästan omöjligt att gissa ändå. Samtliga lag känns som att de har likvärdiga program kvar också. 

Med en bättre vår hade IFK också varit med i den här duellen, nu blev det bara nästan efter en stark höstspurt. Men det blev för långt fram till slut för laget som lyfte för sent för att på allvar kunna utmana.

 

Matchen mot Kalmar var definitivt inte en av lagets bästa. Första halvleken var rent av ganska svag där Kalmar lyckades stänga ner Peking nästan helt. Några nästan-lägen blev det, men i övrigt nästan kliniskt fritt från målchanser.

Åt båda hållen ska tilläggas.

I andra var IFK bättre, till och med ganska bra en stund inledningsvis. Men mer än till ett mål räckte det inte. Nu kunde man dock hålla tätt ganska smidigt ändå och dessutom glädjas åt att både Simon Thern och Kalle Holmberg var tillbaka i spel.

Thern fick matchens största jubel när han kom in – det var ett välkomnande han definitivt förtjänade. 

Andreas Blomqvist var annars matchens man. Målskytt och bäst på planen i hemmalaget efter en resa som innehållit två korsbandsskador. 

Och på tal om SM-guldstrid och skadeproblem. Ett SM-guld är redan utdelat den här säsongen. Rosengård säkrade titeln på damsidan efter 1–1 hemma mot Vittsjö i söndagens match. En titel även för Åbytjejen Jessica Samuelsson som slitit sig tillbaka från sina skadeproblem som sabbat lång tid av karriären nu.

Samuelsson spelade hela söndagens match och kunde fira ett guld som både hon och Rosengård var värda.

Om ett par veckor vet vi vilka som får fira på herrsidan.