Den senaste världscupsäsongen var hennes bästa på länge. Men efter en karriär som har gett ett OS-guld, ett VM-guld, totalt åtta mästerskapsmedaljer och sju världscupsegrar, känner Ida Ingemarsdotter ändå att det är dags att lämna skidåkningen bakom sig.

Det har inte varit ett jättelätt beslut, men jag börjar känna mig klar. Under åren har jag lärt mig att man måste vara 110–120 procent fokuserad om man ska hålla på. Och just nu har jag inte det som krävs för det, säger Ida Ingemarsdotter till TT.

OS-guldet toppar

VM i Seefeld tidigare i år blev något av en besvikelse – den hårda konkurrensen gjorde att Ingemarsdotter inte fick köra några sprintlopp trots en stark världscupvinter – men det hade inget med beslutet att göra, säger hon.

I stället ser hon tillbaka på sin långa karriär med stolthet, i synnerhet när hon tänker på OS-guldet i stafett 2014.

Sakta men säkert har man väl börjat titta tillbaka lite och jag känner mig nöjd med vad jag har åstadkommit i skidspåret. Nu har jag kanske kunnat börja njuta av det på ett annat sätt också.
OS-guldet var väldigt speciellt, det var väldigt överraskande. Den dagen innehöll allting.

Tomt i kalendern

TT: Vad ska du göra nu?

Det är en väldigt bra fråga, min kalender är ganska tom. Det är 15 år av mitt liv som har varit skidor 24/7. Det är ingen liten omställning så självklart är det med viss nervositet jag går in i det här, men jag får se till att aktivera mig med någonting. Som tur var har jag lite småsaker att hålla på med i väntan på att jag ska komma fram till vad jag vill göra.

Förutom OS-guldet i Sotji 2014 har Ida Ingemarsdotter också ett OS-brons i sprintstafett från samma mästerskap, och ett VM-guld i sprintstafett från 2011. Individuellt är hennes främsta merit VM-silvret i sprint 2013.