Kommer ni ihåg när Vita Hästen spelade borta mot Tranås i kvalserien? Det kändes som en marig match, de fick slita hårt för att vinna och det var fortfarande ovisst om de skulle rädda kontraktet.
Det är ett kraftigt ansiktslyft av Vita Hästen vi har sett – som har gått lika snabbt som ett Linus Andersson-skott.
Nu ligger de sexa, med en harmoni vi inte såg skymten av förra säsongen och ett drömläge att nå slutspelsserien.
Trodde ens den vildaste optimisten på ett sånt här lyckat utfall?
Tränarduon Tony Zabel och Niklas Czarnecki måste hyllas. De har bevisligen fått ihop laget och haft fingertoppkänsla med rekryteringarna. Floppvärvningar som Gustav Ahnelöv, Mattias Beck och Axel Levander är ett minne blott. Vita Hästen har nu fått ut mycket av så gott som alla nya.
Att Simon Fernholm var en klassback visste vi – men att han skulle vara en sån majestätiskt fältherre?
Att Istvan Bartalis var bra visste vi – men att ungraren var så spetsig?
Låt oss heller inte glömma spelare som doldisen Anton Johansson och fyndet Jakob Stridsberg. Plus att pjäser som Erik Borg och Anton Danielsson har växt den här vintern, under Zabel och Czarneckis vingar.
Jag tror att både Zabel och Czarnecki kom till Hästen i ett perfekt läge. Båda med rutin från hög nivå, men som varit ifrån den ett tag. Kunskapen fanns – nu är även hockeyhungern uppe på max. De älskar att stå där i båset och lotsa sitt manskap oavsett om det är Modo hemma eller Kristianstad borta.
Vita Hästen har fått klara sig utan den ikoniska duon Jesper Samuelsson och Marcus Eriksson i tre raka matcher. Det har blivit två av tre segrar varav förlusten kom i en märklig tillställning borta mot Karlskoga som de lika gärna kunde ha vunnit.
Min poäng: Vita Hästen är inte alls lika beroende av Samuelsson och Eriksson som de har varit.
Klart att det är ett sundhetstecken.
Ett bevis för att laget är en väl fungerande enhet. Något som gör att de kan få med sig trepoängare även om insatsen är långt ifrån fläckfri, som mot AIK.
I sex raka säsonger har Norrköpingssönerna kommit topp tre i klubbens interna poängliga. Nu ligger de femma och sexa. Det betyder inte att Samuelsson och Eriksson har blivit sämre – de är fortfarande otroligt skickliga – utan att laget har blivit bättre. De har fått efterlängtat understöd med produktionen och det är precis vad Vita Hästen behövde för att lyfta från botten till toppen.
Nio matcher återstår av grundserien. Hästen har allt i egna händer för att nå topp åtta.
Chanserna hade varit oerhört goda utan Jesper Samuelsson och Marcus Eriksson som väntas vara tillbaka inom kort.
Det gör bara chanserna ännu större.