Fredrik Jensen, klubbdirektör i Vita Hästen, anser att Norrköpings kommuns plan för hallen är diffus.
Tidigare har Vita Hästen flera gånger undersökt möjligheten att köpa namnet på Himmelstalundshallen. Något namnbyte har inte sett dagens ljus. Nu väcker division tre-klubben en ännu större fråga till liv: Att ta över hela hallen.
Det ska direkt nämnas att frågan är i ett "extremt tidigt skede", för att citera Fredrik Jensen. Men idén diskuteras och frågan kom upp under medlemsmötet i veckan.
Vita Hästens mål på sikt är att etablera sig högt upp i seriesystemet. Tidigare har man uppgett att man ska nosa på SHL om tio år. Då måste verksamheten och inte minst Himmelstalundshallen utvecklas, enligt Fredrik Jensen.
– "Himpa" är en härlig arena med en bra stämning. Men den är byggd 1977 och ärligt talat har det inte hänt så mycket sedan dess, förutom lite sminkning i form av ytskikt, en mediakub och nya stolar på långsidan. Vi har en helt annan syn på hur ett evenemang eller ett event ska ordnas nu år 2024 jämfört med 1977, säger han.
Problemet, enligt Fredrik Jensen, är att hallen är trång och behöver byggas om. Det saknas ytor för försäljning, konferenser i samband med matcher och restaurangplatser. Man vill även flytta sitt kansli från Mässhallen till Himmelstalundshallen.
– I dag har vi två kiosker i hallen. Då spelar det ingen roll om vi har 4 500 eller 2 000 personer på plats, vi säljer inte mer korv eller läsk för det. I dag säljer vi i snitt för 15 till 25 kronor per åskådare och match, upp till 2 000 personer. Om vi kan få upp den siffran till 30 kronor per match är det bara att räkna hur mycket pengar det ger på en säsong.
Är det realistiskt att ni ska äga hallen?
– Det är frågor som vi får utröna.
Hur skulle ett köp gå till?
– Kommunen äger den i dag men det finns ganska många klubbar i Norrköping som äger sin egen anläggning. Det finns olika sätt att göra det här på, men vi har inte tittat jättenära på detaljerna än.
Är Dolphins ett bra exempel?
– Ja, vi kan lära oss mycket av dem. De har utvecklats på många plan och de har en fördel av att själva äga sin arena.
Vad skulle ni göra som ni inte ser kommunen göra framöver?
– Vi är beroende av den fastigheten vi verkar i. Om vi äger den kan vi utveckla den själva. Jag upplever att kommunens plan är diffus. Hur vill de utveckla hallen? Hur ser underhållsplanen ut?
Om du hade haft ett trollspö, vad hade du gjort då?
– Då hade jag byggt ett par ishallar till och en ny arena. Vi har ett långsiktigt mål att dubbla antalet spelare i vår ungdomsverksamhet (från 300 till 600 på tio år). Då kan vi inte nöja oss med Himmelstalundshallen, en uterink och Stallet. Vi behöver två isytor till. Dessutom finns det andra isföreningar som också har ambitioner att växa.
Kan det här innebära en stor ekonomisk risk för er?
– Nej, vi kommer inte att ge oss in i det här om det innebär någon stor ekonomisk risk för föreningen.
Vad skulle det innebära för de andra föreningarna som använder hallen?
– Jag kan inte tänka mig att det skulle förändra någonting. Det finns inga ambitioner att slänga ut någon annan förening, utan de ska fortfarande vara välkomna.
Vad är nästa steg?
– Att kartlägga hur hallen mår. Vi måste få dit kunniga personer som går igenom skicket på hallen så att vi får se hur stort underhållsbehovet är. Vi måste veta vad det kostar att driva hallen i förlängningen. Sedan krävs politiska beslut innan det är möjligt.
Himmelstalundshallen byggdes 1977. Enligt Fredrik Jensen har det inte hänt så mycket med hallen sedan dess.