120 minuter fotboll, nio straffar och en torsdagskväll som nästan hade övergått i natt. Visst, ett Mjällby som backade hem och gjorde det svårt, men också ett Malmö FF som knappast imponerade.
Nu heller.
Avancemanget i svenska cupen lär ha tagit ytterligare en del energi samtidigt som IFK kunde kosta på sig två lediga dagar i allsvensk serieledning.
Med sju poängs försprång ner till den största seriefavoriten (min också) före säsongen, som än så länge hackar en del under nye Jon Dahl Tomassons ledning, är det givetvis ett tacksamt läge för IFK att åka till Eleda Stadion. Med ett lag fullspäckat med självförtroende, med mycket att vinna och mot ett Malmö som söker, fortfarande inte hittat rätt och som har all press på sig.
Så som IFK sett ut hittills under 2020 års säsong lär MFF för allt i världen inte vilja släppa iväg laget till ett försprång med tio poäng. Det kan också öppna för IFK, som hittills hittat offensiva nycklar i alla matcher, medan de himmelsblå känts lite tröga fram till nu. Åtminstone utan Anders Christiansen (spelar ikväll?), det är svårt att bortse från hur mycket den danske mittfältsstjärnan betyder för laget. Det är också svårt att bortse från att MFF garanterat kommer att bli bättre och bättre ju längre säsongen går, när Ola Toivonen kommit in i det och när allt det nya har satt sig, men att man tar in tio poäng (vid förlust) på ett Peking som uppträder som man gjort hittills?
Det skulle bli en utmaning.
Som jag skrev i helgen kommer IFK få mer och mer svårt att skaka av sig snacket som en stark titelkandidat i höst om det här fortsätter, med tanke på både resultat och värvningar fram till nu, men nu är det MFF som kommer att behöva gå för det offensivt och det kan skapa ytor att utnyttja. Om IFK klarar av att stå upp i det fysiska spelet – för fysiskt lär det bli.
Det blir en viktig nyckel. Att ta kampen fullt ut och att klara av att stå emot ett heltaggat MFF med en tidig press på sig redan i omgång sju.
Malmö har svensk fotbolls överlägset största resurser, man har också allsvenskans på papperet absolut bredaste och bästa trupp. Därom råder det inget tvivel. Lite ålderstigen här och där men ändå med imponerande kvalité även på bänken.
Runt IFK har många av oss under vintern och våren pratat om att bredden kan vara det som saknas. Att det är lite tunnare bakom startelvan.
Frågan är om inte det, i alla fall hittills, visat sig vara 2020 års icke-diskussion i klass med den om att Isak Pettersson skulle vara för kort. Med spelare som Ísak Bergmann Jóhannesson, Abdulrazak Ishaq, Pontus Almqvist (första målet senast) och Carl Björk (målbäst i våras) i den utveckling de är nu finns det spelare som kan kliva in och ta viktiga minuter.
Och då har knappt lagkaptenen Alexander Fransson spelat alls än. Eller Maic Sema, på senare tid inte heller ett nyförvärv som Jonathan Levi, och en handfull spelare till med allsvensk rutin. Och så ska snart Linus Hallenius in i det här också ...
Det når inte MFF:s bredd på papperet, men det är en stark trupp på allsvensk nivå.
Måndagens möte kan vara en match som stakar ut mycket av vägen för fortsättningen av den här säsongen, även om det är tidigt än.
Malmö behöver visa varför man är resursstarkast i landet, varför man i grunden ska vinna det där guldet, om man inte vill hamna långt efter. Det är mycket möjligt att man också kommer att göra det, att det är nu MFF-maskinen tröskar igång på allvar – jag utesluter inte alls det – men på förhand är det svårt att bortse från att läget är väldigt behagligt för IFK.