En satsning som kostar för Sunnerberg

Att vara hårdsatsande skidåkare i Östergötland är inte det lättaste.
Många mil i bil blir det i jakten på den vita varan.
­Det är en mycket dyrare sport än vad många kanske tror, säger en som vet, SK Ringens Stefan Sunnerberg.

lotorp2002-02-19 04:00
Regnet smattrar utanför Ålängsgården, SK Ringens klubbstuga, i Lotorp den här februarieftermiddagen.
Till Stefan Sunnerbergs stora förtret.
­Så här kommer nog vintrarna att se ut framöver, säger Stefan och suckar lätt.
En suck som även gäller den svenska OS-insatsen.
Den nya tidens svenska vintrar bjuder inte på många snöflingor. Det är inte lätt att vara skidåkare i landets södra hälft.
­Nej, många har lagt av de senaste åren, men själv tycker jag att det fortfarande är roligt, säger Sunnerberg som har stakat sig fram i spåren sen sjuårsåldern.
SK Ringens bäste senior satsar hårt på skidåkningen. Eller vad sägs om drygt 450 träningstimmar per år?
<br><span class=MR>Träning och studier</span>
Det blir löpning, rullskidor och styrketräning samt givetvis skidåkning när den möjligheten ges. Därutöver åker han land och rike runt för att kunna tävla på snö.
Ni förstår säkert själva att Stefan Sunnerbergs almanacka i stort sett innehåller träning och studier. Mycket mer hinner han inte med.
­Nej, men jag träffar kompisar eller sitter framför datorn den lilla tid som blir över, berättar han.
Framför datorn och bakom ratten.
Många mil i bil blir det.
­Åtminstone varannan helg bär det av upp till Dalarna, det blir drygt 80 mil tur och retur, konstaterar Stefan som väl i stort sett känner till alla småvägar i Mellansverige.
<br><span class=MR>Mycket blötvalla</span>
Bensin är som bekant inte gratis. Kronorna rinner snabbt iväg, så även när det handlar om utrustningen ("5000-6000 kronor per år för skidorna och 2000 för stavar"). Därutöver krävs det ett rejält lager med valla.
­Oftast är det den dyraste blötvallan som går åt. Jag törs knappast tänka på hur mycket idrotten kostar mig. Det blir föräldrarna som får stå för sponsringen, säger Stefan skrattande.
Tidigare har han gillat den klassiska och fria stilen ungefär lika mycket. I vinter har det hänt något. Den klassiska åkningen har fungerat skapligt medan skate inte har gått alls lika bra.
<br><span class=MR>"Jag gillar tuffa banor"</span>
Allra bäst trivs han när det är fem-tio minusgrader och en bana som innehåller många backar.
­Jag gillar tuffa banor. Uppför brukar det gå riktigt bra medan jag tappar på flacken. Jag är helt enkelt för vek i stakningen. Det krävs tydligen ännu mer styrketräning, säger han och skrattar gott.
Just nu laddar han som bäst för sitt fjärde Vasalopp där han tidigare har varit 125:a som bäst. En notering som ska förbättras första söndagen i mars.
­Ja, en tvåsiffrig placering har jag som mål, berättar Stefan.
Den här säsongen har annars dominerats av snuva och hosta. Det har fått Stefan Sunnerberg att börja fundera på framtiden.
Tankar på att sluta finns.
­Vi får se, det beror ganska mycket på hur det går nu i slutet. Det är väldigt mycket jobb att lägga ner varje år och i sommar hoppas jag kunna börja arbeta. Då kan det bli svårt att få tiden att räcka till. Jag lämnar dörren öppen, funderar Stefan.
Om han väljer en fortsatt satsning har han ett stort mål som han vill nå.
­Jag vill stabilisera mig som tvåa i länet. Boxholms Peo Svahn är nog orubblig ett tag till, menar Sunnerberg.
Framtiden talar ändå för den 21-årige Lotorpskillen. Om han väljer att fortsätta alltså.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om