Anledningen till att varken Storvreta eller Helsingborg får elitlicens är klubbarnas ansträngda ekonomi. Därmed tvingas klubbarna att spela kommande säsong – som startar i nästa vecka – under en så kallad handlingsplan där negativt kapital måste vändas till positivt senast 30 april 2020.

Annars väntar degradering.

Det är ont om tid. Har man inte återställt balansräkningen då blir man nedflyttad. Det finns inga undantag, säger Tomas Eriksson, ledamot i Licensnämnden.

"Stor verksamhet"

Det är inte första gången flera klubbar nekas elitlicens – i fjol var det nio klubbar som inte uppfyllde kraven för att spela i herrarnas superliga. Även då var Helsingborg och Storvreta med på listan. Däremot menar Tomas Eriksson att man är nöjd med handlingsplanerna som lämnats in från klubbarna.

Storvretas ordförande Ingemar Lundqvist förklarar den negativa balansräkningen med oväntade kostnader i en redan ansträngd ekonomisk situation.

Vi har en stor verksamhet, ibland blir vissa saker dyrare. Förra året vidtog vi en del åtgärder som vi trodde skulle få effekt men då kom det fram kostnader vi inte visste om, säger han.

Trots det är Lundqvist inte orolig.

Vi tror på den aktivitetsplan vi har lämnat in. Jag är inte orolig, men jag har en hälsosam respekt för läget. Jag ser att vi kommer kunna klara av det här.

Effektivisera

TT: Hur ska ni vända på ekonomin?

Det är klassiska saker. Vi har redan sett över personalkostnader och kommer att jobba med att effektivisera vår stora innebandycup både vad gäller intäkter och kostnadsminskningar. Det handlar inte om några enorma skillnader men vi kommer att ha en allmän restriktivitet överlag.

Inte heller Malmö får sin elitlicens beviljad – men där handlar det i nuläget om en komplettering som ska skickas in till Licensnämnden i oktober innan ett nytt beslut fattas.

Övriga 21 klubbar i superligan medges elitlicens.