Jag brukar inte fundera så mycket över astrologi och stjärntecken, men med ett sjungande, galet och jublande rödvitt hav i en nästan utsåld Himmelstalundshall för första gången på över 20 år måste man väl börja tro en smula.
Det är Hästens år i det kinesiska horoskopet.
Det infaller var 12:e år.
Jag lyckas läsa och förstå några avgörande rader om just Hästens år under tiden festen lämnade hallen och fortsatte i de evigt sköna bilköerna i väntan på en ny omgång på söndag eftermiddag.
Det står så här:
Ett aktivt och mycket lyckosamt år, som rätt hanterat ger tur och bra saker.
Christoffer Björklunds avgörande 3–2-mål mot Björklöven från Umeå med 21 sekunder (!) kvar på klockan var, på något sätt, en kombination av precis allt. Det kan mycket väl vara Vita Hästens vår och år här och nu.
"Man förtjänar tur", sa centern Jesper Samuelsson, när den värsta krutröken lagt sig den här fredagskvällen.
Det är sant.
Ibland kan tur och otur spela oavgjort med varandra, där Björklövens sena, sena segermål vid mötet i Umeå i fjolårets kvalserie tog musten ur Vita Hästen, som aldrig riktigt orkade komma igen. Ikväll fick man revansch och lite till, när man tog sin fjärde raka seger och kopplade ett rätt hyggligt grepp om fortsättningen.
Det är fortfarande, dryga timmen efter slutsignalen, smått overkligt att Vita Hästen faktiskt vann.
Gästerna från norr var, utan den minsta tvekan, det bästa laget jag sett i hallen på bra länge. De visade upp en disciplin, klokhet och tanke, som kommer rädda kvar laget i allsvenskan. Det är min omedelbara känsla efter "Lövens" bästa match under 2014.
Det står nämligen inte en Axel Brage i motståndarmålet i varje omgång...
Vita Hästens målvakt svarade för en smått magnifik insats, där han med sitt lugn och sin trygghet räddade det mesta från den norrländska vågen. Det var en blandning av tur och skicklighet, men just han kan faktiskt bli skillnaden mellan det ena och det andra. Jag måste dock, mitt i den mest hysteriska glädjen, bara få påpeka det här inför den fortsatta resan.
Linus Näsström och Niklas Ottosson drog på sig varsin högst onödig utvisning i den sista perioden. Björklöven utnyttjade det effektivt och kvitterade två gånger om. Vita Hästen kom undan nu, men det håller inte i längden.
Jag är rätt säkert på att tränare Pelle Hånberg lär notera och poängtera det också.
Precis på som samma sätt han kommer prata om att behålla fötterna på jorden och vara ödmjuka inför nästa uppdrag.
Att det var en av de bästa kvällarna i hallen på väldigt, väldigt länge är därför redan historia.