Finsk sisu i Kolmårdskavlen
Finsk sisu, när den är som allra vassast, då får svenska orienterare vika ned sig.Dubbelt blåvitt i Kolmårdskavlens herrklass. Det är beviset.
Två finska lag gjorde ett svettigt ryck. Helt plötsligt hade man en treminutersledning. Som nu det svenska hoppet, Södertälje skulle försöka äta in.
Fyra löpare, två svenska och två finska, alla av världsklass skulle avgöra.
Södertäljes Niclas Jonasson och finspångsfödde Erik Axelsson mot de finska bröderna Jonni och Janni Lakanen.
Södertäljeduons klappjakt visade sig snart hopplös. Janni på slutsträckan lika klocksäker på kartan som han är stark i påkarna forcerade kolmårdsbranterna med samma säkerhet och samma tempo som när han ilar fram i de finska skogarna.
-Log belåtet i mål...jo nog hade det gått bra.
-Jag gjorde en dryg minuts bom på första slingan i mitt försök att komma i fatt finnen, erkände Erik Axelsson. Sista halvan gick bättre, men här får inte bli några misstag om man ska nå Janni.
En blodig panna, vittnade om finnens våldsamma forcering. Här gällde det också att föra sin klubb Delta till seger före sin finska kollega. Men en smart manöver på sluttampen säkrade Deltatriumfen.
Östgötalagen räckte inte till i den internationella toppkonkurrensen. Anders Kleist som alltid med i tätklungan på första sträckan men sedan började man tappa tätkontakt och nyförvärvet Per Brolund gjorde ingen succé den här gången heller.
-Tempot räcker inte, konstatera Stefan Karlsson, som fick slita hårt på slutsträckan och tvingades konstatera att Linköpings OK med spjutet Björn Widén på slutsträckan var ett nummer större. Linköping landade på 8:e och Denseln på 13:e plats.
-Vi lurar oss bara själva om vi går och tror att vi räcker till mot topplagen, sa den realistiske Denselnledaren Janne Berggren.
Men i damklassen blev det ändå en svensk triumf. Uppsalatrion Rebecca Österberg, OL-fostrad i Linköping tillsammans med Annika Billstam och Lina Bäckström knäckte det finska motståndet i en dramatisk långspurt.
-Jag såg finskan på första halvan, men sedan försvann hon och jag kunde göra mitt eget lopp, sa Lina Bäckström och menade att den här triumfen ger råg i ryggen inför l0-mila.
-Javisst, fortsatte Annika Billstam, B-landslagstjej i. Muikt och fint, bitvist lättlöpt och det inbjöd till högfartsorientering. Härligt genrep till l0-mila.
Denselntjejerna slutade kring 10:e plats, exakt var i skrivande stund oklart. Och då är vi inne på Kolmårdskavlen snöpliga avsnitt.
Nytt datahaveri, inga exakta sträcktider, men hela tävlingen räddades av att starten var gemensam så lagens slutplacering var det inget snack om. Efter år av trassel med datasystemet trodde man nu att dessa problem var lösta. Men inte.
-Skyll inte på Emit, vädjade den ansvarige Sven Holgersson.Vi har fortsatt att använda ett system, där tekniken inte längre räcker för en tävling av det här formatet. Felet är mitt och jag tar på mig allt ansvar.
Bland deltagarna blandades känslor fyllda av ilska med medlidande mot arrangörerna. En tävling som hade alla utsikter att bli en hejdundrande succé. Banor som cirklade runt i den finaste av kolmårdsskogarna, en festlig målplats så idylliskt insprängd i storskogenoch ändå bara några stenkast från motorvägens höga puls. Klippt som ur en instrruktionsbok.
Men ändå en tävling med så snöplig eftersmak.
-Hur hade jag kutat, vad hade kompisen för tid. Det är kryddan i eftersnacket som nu aldrig blev av. Ungefär som att ligga på en skjutbana och aldrig få någon markerin, tryckte någon...
Så jobbar vi med nyheter