1) Hur ser ni i partiet på behovet av nya idrottsanläggningar i Norrköpings kommun?

(C): Vi ser att det finns ett behov av ett flertal nya idrottsanläggningar i Norrköpings kommun. Kommunen växer och befintliga anläggningar är antingen trångbodda eller slitna. Så att det finns ett behov är helt klart.

(KD): Vi vill i första hand se över Norrköpings isytor.

(L): Det vore bra med några fler idrottsanläggningar i vår kommun. Exempelvis skulle det vara bra med mer vattenyta och isyta. Även andra anläggningar i olika stadsdelar vore bra. Alla önskar detta och svårigheten är alltid vad ska vi då satsa mindre på.

(MP): Det är mycket viktigt att vi har anläggningar som motsvarar kommunens behov. I en växande kommun behövs också fler anläggningar. Men det är också väldigt dyra investeringar, och vi är intresserade av att se hur man kan hjälpa klubbarna med att själva bygga sina anläggningar, t.ex genom att borga för lån. Erfarenheter vi har i Norrköping av den lösningen är att vi fått nya fina anläggningar och att de sköts också väldigt bra när de äger och förvaltar dem.

(M): Vi har länge påtalat bristen av anläggningar. Norrköping har idag anläggningar som av olika anledningar inte går att använda då de är i fel mått, eftersatta gällande renovering och skötsel och i värsta fall inte ens utformade för den idrott som utövas på plats. Vi vill skapa en tydlig anläggningsplan tillsammans med näringslivet och andra aktörer.

(S): Flera nya idrottshallar är på gång och en utbyggnad av Centralbadet samt en bandyhall på Himmelstalund utreds. Men vi vill betona att en fortsatt förbättring av skolans kvalité för oss är den absolut viktigaste frågan. Först när vi tagit fram resurser till detta kan det bli aktuellt med ytterligare investeringar.

(SD): Sverigedemokraterna har länge fokuserat på ökade medel till idrotten. Blir det som vi hoppas efter valet,får vi se över de befintliga idrottsanläggningarna och utgå från det.

(V): Vänsterpartiet vill förbättra barn och ungdomars möjlighet till idrottande oavsett var man bor eller ens föräldrars inkomst. Därför har vi lagt ett förslag att dels renovera befintliga hallar efter behov, dels bygga nya idrottsanläggningar med prioritet i marginaliserade områden som Navestad eller Klockaretorpet. Ett av de tydligaste exemplen är att vi snabbt vill rusta upp eller bygga en helt ny Hagebyhall.

2) Hur vill ni bidra till att göra den lokala idrotten mer jämställd?

(C): Som kommun kan vi styra våra föreningsstöd och ställa krav på att föreningar ska ge flickor och pojkar samma möjligheter till idrottsutövande. Sedan gäller det också att se över vilka föreningar som får bidrag så att det inte blir ett ensidigt stöd till idrotter med flest utövare av just ett kön.

(KD): I kultur- och fritidsnämnden bevakar vi alltid flickors intressen. Jag vill personligen se om det går att skicka ut en enkät där vi ställer frågor till flickor om vad de behöver gällande idrott.

(L): Genom att tänka efter på vilka idrotter vi bygger för. Hur vi tilldelar ekonomiska medel och tider på anläggningar.

(MP): Viktigt att främja all idrott, viktigast ändå att se till att tjejidrotten får bättre villkor. Det gäller tider i ishallar och på fotbollsplaner, men också att kommunen tar med tjejerna tidigt i planeringen av nya spontanidrottsplatser. I Skärblacka blev det till exempel en dansyta när tjejerna fick vara med i planeringen. De sporter som lockar flest tjejer behöver stöttning.

Men det gäller också parasporterna. Det finns många som skulle behöva den kick det ger att idrotta på riktigt.

(M): Barn men även vuxna ska kunna delta i föreningslivet på lika villkor. Föreningar som vill ha kommunalt stöd i olika former ska ha breddverksamhet för både pojkar och flickor. Vi är beredda att hjälpa familjer som har svårt att betala medlemsavgifter. Det kan vi exempelvis göra genom att skapa ett ersättningssystem för våra lokala föreningar.

(S): Tjejer och killar ska kunna utöva idrott på lika villkor. Vi ska även fortsättningsvis ge riktade bidrag för att få fler tjejer in i idrotten och kommunens bidragsgivning ska premiera de föreningar som har verksamhet för både tjejer och killar. Vi vill satsa på anläggningar som passar för både killar och tjejer. Inte minst spontanidrottsplatser.

(SD): Vi får helt enkelt överblicka det området och komma med förslag där det behövs.Vi säger nej till regeringens öronmärkta medel till integrationsinsatser inom idrotten,då idrott och föreningsliv måste få tillåtas att prioritera sina kärnverksamheter och inte belastas med regeringens misslyckanden på migrations- och integrationsområdet. Pojkar och flickor ska få utöva idrott på lika villkor.

(V): Vänsterpartiet vill satsa mer på unga tjejers fritid och idrottande. Dels genom öronmärkta satsningar, men också genom tydligare mål i kultur- och fritidsnämndens uppdragsplan. Vi behöver arbeta mer aktivt för att få fler unga tjejer att delta i föreningslivet. Vi tror även att utbildning av fler kvinnliga ledare och förebilder inom föreningslivet är bra.

3) Skolidrott – vill ni ha mer eller mindre tid på schemat? Hur många timmar?

(C): Vi tycker att det är viktigt med skolidrott på schemat och att alla elever deltar på skolidrotten. Att barn rör sig regelbundet är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv. Vi tycker att den tid som idag läggs på skolidrott på schemat räcker. Det är också viktigt med fysisk aktivitet i vardagen. En paus för rörelse i långa lektionspass skulle betyda mycket.

(KD): Vi vill helst ha skolidrott varje dag, men frågor uppstår runt ombyte. Vi får ha en dialog med elever, lärare och rektorer. Kan de ha mjukare idrott två dagar, då ombyte inte behövs?

(L): Det är en fråga för regeringen men gärna en extra timma per vecka.

(MP): Vi tror inte att mer idrott i skolan är den bästa lösningen. Det är så mycket annat skolorna ska ägna sig åt. Två, tre tillfällen i veckan är nog vad som kan få plats i ett rimligt schema. Viktigt ändå att elever har möjlighet att röra sig varje dag. Dagliga promenader, skolgårdar som stimulerar till rörelse, utomhuspedagogik och andra typer av utevistelse behövs.

(M): I dagens Norrköping går en av fyra elever ut grundskolan utan fullständiga betyg. Vårt fokus de kommande åren är därför att alla elever ska klara av grundläggande behörighet till gymnasiet. Just nu är det viktigare att befintliga idrottslektioner inte ställs in och att alla elever deltar i dessa innan vi skapar nya. Föreningslivet utanför skoltid ska stärkas på bästa sätt.

(S): Vi vill ha mer idrott i skolan. Regeringen har redan fattat beslut om att utöka idrottsundervisningen i grundskolan med 100 timmar från 2019. Utöver detta ska alla barn garanteras minst 30 minuters fysisk aktivitet om dagen i skolan eller på fritids.

(SD): Mer idrott på schemat är viktigt på sikt och av stor betydelse för hälsan. Att utöka schemat med fler idrottstimmar är bra men måste naturligtvis planeras noggrant så det inte inkräktar på övrig undervisning.

(V): Innan vi lägger till mer timmar bör vi se till att alla elever deltar i den undervisning som redan idag bedrivs. Skolinspektionen har konstaterat att en femtedel av eleverna inte regelbundet deltar i undervisning, detta måste åtgärdas. Vi tror också att det behövs satsningar på kompetensutveckling i hur fysisk aktivitet kan integreras i skoldagens samlade aktiviteter. Detta kan öka kvalitén på skolidrotten.

4) Vilken är den viktigaste idrottspolitiska frågan i Norrköpings kommun?

(C): Den viktigaste idrottspolitiska frågan just nu i Norrköpings kommun är frågan om tillgången på träningstider i olika hallar och för olika idrotter. Det gäller att se över behoven och göra en jämställd fördelning. Just nu finns inte ekonomiskt utrymme att bygga nya anläggningar åt alla utan de anläggningar där behoven är störst måste prioriteras.

(KD): Att skolidrotten ses över och att våra äldre har tillgång till rörelse i samband med besök på träffpunkterna. Vi vill också införa ett bidrag som möjliggör idrottande även för ekonomiskt svaga familjer.

(L): Att få fler att börja röra på sig. Att idrotten når alla kommundelar och alla invånare oavsett ålder, inkomst etc.

(MP): Att alla kommunens invånare ska ha samma möjlighet till idrott. Både som utövare och åskådare.

Vi får heller inte glömma E-sporten som är ett kraftigt växande område. E-sport stimulerar hjärnan minst lika mycket som annan sport och har ett mycket stort antal utövare och åskådare. Här har Norrköping också ett stort arbete att göra. Fler arenor för E-sport.

(M): Anläggningsfrågan är den i särklass viktigaste frågan för Norrköping. Utan arenor för idrott, kommer föreningslivet inte klara av att bedriva sin verksamhet. Nya mer ändamålsenliga anläggningar bör tas fram tillsammans med näringslivet och andra aktörer, för en hållbar finansiering. Föreningslivet ska endast betala för de anläggningar som fungerar.

(S): Det är att få in fler barn och unga i idrotten. För att åstadkomma det måste vi se till att våra anläggningar räcker till och att de är i bra skick. Det ska även löna sig som förening att ta ett stort socialt ansvar. Därför ska våra bidrag utvecklas så att alla barn kan vara med och idrotta, även de som inte har råd med medlemsavgiften.

(SD): Kommunen ska skapa förutsättningar för medborgare att utöva idrott. Dessutom skapa goda förutsättningar för idrottsföreningar att driva sin verksamhet genom samarbete och idrottsanläggningar.

(V): Att alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund eller föräldrars inkomst, skall ha samma möjligheter att utöva idrott. Så är det tyvärr inte i idag. Dels saknas adekvata idrottsytor i vissa områden. Dels finns det barn och ungdomar som saknar möjlighet till idrottande på grund av höga medlemsavgifter. Detta behöver vi snarast åtgärda, exempelvis genom en översyn av föreningsbidragen.