Alex använder ordet "kaos-skola". "Det är som att barnen sätter sina egna regler. Det hjälper till att skapa kaos". Bilden är tagen i ett annat sammanhang.
Under hösten har NT i en rad artiklar berättat om våld och hot på Mosstorpskolan. Artiklarna kom i kölvattnet av att skolan tvingades inrymma under en stor polisinsats efter att en elev hotat att skada människor med ett skjutvapen.
Problemet med våld inne i skolan fortsätter. Enligt en anmälan till Arbetsmiljöverket som kom in 18 oktober har ännu en lärare blivit misshandlad.
I anmälan står det att läraren blev slagen med knytnävar och puttad "väldigt hårt" flera gånger. När läraren beslutade att ringa till vårdnadshavaren riktade eleven dödshot mot läraren. Sedan blev hen slagen med knytnävsslag minst tio gånger. Det hela slutade inte förrän läraren lyckades springa in i personalrummet.
Där kollapsade hen och började gråta.
När en kollega kom fram och undrade vad som hade hänt, tänkte inte läraren främst på sig själv.
För den våldsamma eleven har även slagit flera av barnen i klassrummet. Till slut pressade läraren fram orden genom gråten.
"Du måste hjälpa mina elever..."
– Det råder kaos. Det finns ingen trygghet alls på skolan. Det är det som gör så ont i mig.
Orden kommer från Alex som vill vara anonym. Hen uppskattar att antalet elever med känt våldskapital på högstadiet är tolv.
De skrämmer sina klasskompisar – och även delar av personalen. Det här har pågått under en längre tid.
Redan i december 2022 installerades övervakningskameror på skolan, både inomhus och utomhus, för att öka tryggheten.
Otryggheten har även följt lärarna efter arbetsdagens slut. Under 2023 fick lärare på skolan hot intalade på sina privata mobiler. Rösterna hade förvrängts. Samtalen kom från okänt nummer, berättar en anställd som vi kallar för Mika.
"Din jävla hora, jag ska banka skallen på dig".
"Jag ska komma hem till dig i natt, jag vet var du bor."
Ungefär så minns Mika att meddelandena var formulerade.
– Det polisanmäldes. Mina kollegor blev skärrade och tyckte att det var obehagligt.
"De följer inte ordningsreglerna. De lämnar inte in mobiltelefonen, de har fötterna på bordet, snusar och använder energidryck öppet. Det går inte att få in dem till lektionerna."
"Kim"
Anställd på skolan
Under våren 2024 hölls krismöten om tryggheten på skolan. Redan då kritiserades rektor Carita Johansson för att inte klara av att säkerställa lärarnas trygghet mot utåtagerande elever.
Mika berättar om kollegor som inte vill vara ensamma med elever som tidigare har hotat personal och som har visat ett stort våldskapital. Ändå tvingas personalen till det eftersom det saknas resurser.
– De får helt enkelt, chansa och hoppas på att ingenting ska hända, säger Mika.
En handlingsplan mot hot och våld på skolan som togs fram under våren ledde inte till någon förändring, säger anställda som vi har pratat med.
--Det var mycket snack och lite verkstad. Vi frågade rektorn hur hon som chef ska förebygga hot och våld. Hon hade inga svar att ge, säger Mika.
Oväntade synen: Väktare på skolan
På måndagen den 4 november möttes personal och elever av skolledningens drag för att stoppa våldet.
Två patrullerande väktare i skolans korridorer.
De var där under en vecka, sedan plockades de bort.
NT har pratat med anställda på skolan. De gillar inte lösningen. Väktare skickar helt fel signaler, anser de.
– Vissa elever säger redan att skolan känns som ett fängelse. Patrullerande väktare förstärker bara det och känslan av att det här är en otrygg skola, säger Alex.
Kan du förstå varför man har gjort så här?
– Jag förstår det att vi lärare inte ska behöva hantera våldsamma situationer, men vad händer med relationsbygget mellan lärare och elever i långa loppet? Hur ska vi fånga upp barnen som väktarna har hanterat när väktarna inte längre är på plats?
Alex tror att väktarna snarare hade en motsatt effekt. Att elever lockades till att provocera för att se var gränsen gick.
Mika, som egentligen heter något annat, berättar om hur personal på skolan tvingas jobba ensamma med elever med känt våldskapital. "De får chansa och hoppas att ingenting ska hända", säger hen. Bilden är tagen i ett annat sammanhang.
En annan anställd, som vi väljer att kalla Kim, håller med. Hen menar att skolket ökade direkt när väktarna sattes in.
– Eleverna sökte upp dem. Inte för att de är otrygga, utan för att de ville snacka med dem. De hängde hellre med väktarna i korridoren än att gå in på lektionerna.
Enligt både Alex och Kim har väktare gått in i klassrum och lyft ut elever under lektionstid på lärarnas begäran. Även det kan ha motsatt effekt, enligt dem.
– Att bli utlyft från lektionen kan bli en statusgrej bland eleverna, säger Kim.
Lärarna slutar
Valet att använda väktare är bara den senaste rubriken i en lång följetong om problem på Mosstorpskolan.
Lärarna slutar. Siffror från kommunens personalkontor ger den bilden. Den första januari i år hade skolan 64 anställda. Under 2024 har 26 av dem slutat eller haft anställningar som löpt ut. Under samma tid har 23 börjat en anställning på skolan.
Lärarna på Mosstorpskolan tillhör de som är minst nöjda med hur de blir bemötta av eleverna på Norrköpings skolor. Det visar resultaten från skolenkäten för 2023, där Mosstorp hamnar i botten med betyget 5,5 på en tiogradig skala.
Alex ger en bild över hur svårt det är att ersätta personal som försvinner.
– En nyanställd vikarie lämnade tillbaka sin nyckel – efter en lektion. Hen slutade direkt.
Varför?
– För att det var kaos på lektionen. Ingen lyssnade, ingen lydde. Den här skolan var inte som vikarien trodde på förhand, säger Alex.
Kollegan Kim fyller i:
– Jag letar nytt jobb dagligen. Jag känner till åtta kollegor som planerar att säga upp sig.
"Eleverna har tagit över skolan. Det går inte att få in dem på lektionerna", säger en anställd som vi väljer att kalla Kim. Bilden är tagen i ett annat sammanhang.
Kim själv är en av de anställda som mår dåligt. I takt med att folk slutar eller blir sjukskrivna får de andra springa fortare för att täcka upp, berättar hen.
– Jag har sömnsvårigheter. Jag har en ångestproblematik. Jag mår skit eftersom jag får "släcka bränder" hela tiden.
Mikael Hultberg är skolchef i Norrköpings kommun. Han säger att de följt upp personalomsättningen och ser att det till största delen finns naturliga skäl till att det ser ut som det gör, som vikariat som inte förlängts och att personal gått i pension. Men det finns också de som slutat för att de är missnöjda.
– Absolut. Vi vet om det. De är missnöjda med många olika saker. Det får stå för dem, det kan jag inte kommentera, säger han.
Elever vägrar gå in på lektionerna
Kim målar upp en bild av en skola där ordning och reda lyser med sin frånvaro och där eleverna inte längre lyssnar på de vuxna. I rasthallen blir grupperna med elever som lektionsvägrar större och större.
– Eleverna har tagit över skolan.
Vad menar du?
– De följer inte ordningsreglerna. De lämnar inte in mobiltelefonen som de ska, de har fötterna på bordet, snusar fast vi är en tobaksfri skola, de använder energidryck öppet. Det går inte att få in dem till lektionerna.
Vadå går inte?
– Det finns sex grupperingar i rasthallen. Några är fyra, andra grupper så stora som tio, elva elever. De står och hänger, vi får inte in dem på lektionerna. Och jag ser ju hur de här grupperna bara blir fler och fler.
Exakt hur många elever det handlar om är svårt att säga, enligt Kim. Alex bekräftar bilden och uppskattar antalet lektionsvägrare till 15 procent av de 269 som går på högstadiet.
– De hänger mer eller mindre bara i korridorerna. De säger att de är skoltrötta.
Alex menar att lärare gång på gång tvingas avbryta lektioner för att elever beter sig illa. Ibland väljer lärare att korta ner lektionstiden medvetet i ett förebyggande syfte. Man är rädd för att barnen inte ska orka hålla fokus och istället börja bete sig illa. Det i sig gör att elever snappar upp att man slipper lektionen om man börjar bråka eftersom den då kanske avbryts.
– Vissa sätter det i system. De vet att det inte blir någon undervisning om man beter sig illa.
Carita Johansson är rektor på Mosstorpskolan. Hon anser att eleverna på skolan har alla möjligheter till stöd och hjälp.
Beskrivningen: "En avdumpningsplats"
Under 2024 har Mosstorpskolan fått in nio anmälningar till Skolinspektionen om bristande stöd till elever som behöver extra hjälp. Det gäller bara högstadiet.
De ska få hjälp på något som kallas för Särskilt stöd. Men Kim använder ett annat ord:
"Avdumpningsplats".
Kim beskriver ett rum där barnen förvaras snarare än utbildas. För många lärare med rätt kompetens har lämnat. För få har rekryterats. De som är kvar gör ett fantastiskt jobb, men de jobbar i en ständig motvind, hävdar Kim.
– De här eleverna får inget stöd längre. De sitter bara där. Det är sällan någon utbildad lärare är där och ger dem undervisning.
Vadå "sitter bara där"?
– De får ingen undervisning. Inte ett skit. De sitter med sina mobiler eller spelar spel på datorerna.
Elever som inte kan vistas i sina ordinarie klasser hamnar i Särskilt stöd. Enligt Kim handlar det totalt om ett tiotal elever och det krävs ett rektorsbeslut för att placera barnen i det här rummet.
– Det görs en riskbedömning kring varje elev. I nästan varje fall står det att man inte bör vara själv med eleven på grund av att han eller hon har ett våldskapital. Men det tas ingen hänsyn till det.
"Det finns ingen riktig plan för de här eleverna. Tanken är god men man måste ha resurserna för det."
"Alex"
Anställd på skolan
Hur ofta är man ensam med barnen?
– I snitt kanske tre dagar i veckan.
Hur ofta skulle du säga att undervisningen fungerar som den ska i den här gruppen?
– En dag i veckan, kanske. Bara att motivera dem till att starta upp skolarbetet är ett heltidsarbete. Man skulle behöva sitta en och en med de här eleverna. Vi har länge flaggat för det här till rektorn.
Vad får ni för svar?
– Att vi inte har någon personal.
Men om det inte finns någon personal, vad ska rektorn göra?
– Jag kan leva med att vi inte har behöriga lärare i alla ämnen. Men när många årskurser skriker efter stöd måste man lyfta in vikarier.
Rektor Carita Johansson menar att det inte stämmer att elever blir sittande utan undervisning. Enligt henne fördelas resurser baserat på det stöd som eleverna behöver. Rektorn lyfter fram föräldrarnas ansvar.
– En viktig sak är att eleverna är här, där finns ett föräldraansvar. Kommer man hit finns alla möjligheter att få stöd och hjälp, säger hon.
Den bilden delar inte Kim.
– Det hon säger är en lögn. Vad då för hjälp? Man har tagit bort personal från Särskilt stöd.
Vad får ni för svar från rektorn när ni lyfter frågan?
– Säg upp er om det inte passar.
Alex bekräftar bilden som Kim ger.
– Det finns ingen riktig plan för de här eleverna. Tanken är god men man måste ha resurserna för det. Nu är det mer som att man hoppas att eleverna får något gjort.
Mikael Hultberg, skolchef i Norrköpings kommun, är väl medveten om problemen på Mosstorpskolan. "Givetvis är vi bekymrade", säger han.
"Barnen sätter sina egna regler"
Åter till misshandeln som nådde Arbetsmiljöverket 18 oktober. Enligt Alex är det fallet ett av många exempel på att det saknas konsekvenser för elever som missköter sig grovt.
– Eleven blev avstängd i fem skoldagar men kom tillbaka efter två. Ingen sa stopp. Det är som att barnen sätter sina egna regler. Bara en sådan grej hjälper till att skapa kaos.
Du nämner ordet "kaos". Skulle du kalla Mosstorp för en kaos-skola?
– Ja, tyvärr. Kaos är rätt ord. När en ledning inte ger oss anställda ordning och struktur så sprider det sig neråt. På skolan har vi en stor klick med fantastiska barn. Det ska vi inte glömma bort. Jag önskar att jag hade kunnat lyfta dem mer än vad jag kan göra. Det är för deras skull som jag väljer att prata ut om problemen på skolan, säger Alex.
Rektor Carita Johansson säger att det finns individer som använder våld och har ett fult språk som bidrar till otrygghet på skolan, men att det är något man jobbar med. Till exempel genom att sätta in väktare.
Föräldrar som har sina barn på Mosstorp, ska de vara otroliga för säkerheten på skolan?
– Jag hoppas att föräldrar som har sina barn på skolan upplever att vi jobbar med de här frågorna väldigt hårt. Jag hoppas också att man upplever att det ger resultat, för det upplever vi att det gör. Nej, jag tycker inte de ska vara oroliga, säger Carita Johansson.
Hon känner inte igen sig i den kritik som framförs mot henne och ledningen.
Har det funnits lägen där anställda varit ensamma med elever där ni bedömt att man inte ska vara det?
– Nej, det gör det inte.
Men de vi pratar med påstår att det är så.
– Då måste jag hänvisa till den uppgiftslämnaren för det är ingenting jag står bakom. För så är det inte.
"Vi är bekymrade över att personal far illa, att andra elever far illa utifrån en situation vi måste handskas med."
Mikael Hultberg
Skolchef
Känner du till att lärare måste förkorta sina lektioner eftersom det inte går att upprätthålla ordningen?
– Nej, det känner jag inte till och vi har undervisningstid som eleverna har rätt till och som ska genomföras.
Rektor Carita Johansson säger att hon inte känner igen bilden av en “avdumpningsplats”.
– Oj då. Det låter ju inte bra om man kallar någonting för det på sin arbetsplats. Vi har ingen “avdumpningsplats”.
Har ni tillräckliga resurser för att ge de här eleverna det stöd som de behöver?
– Ja, det har vi.
Har du sagt att lärare kan “säga upp sig om det inte passar” när de efterfrågat fler resurser?
– Nej, det har jag aldrig sagt.
Ljuger de?
– Orden har i alla fall inte kommit från mig, säger Carita Johansson.
Skolchef Mikael Hultberg är bekant med problemen på Mosstorpskolan. Han berättar att väktarna togs in som en tillfällig åtgärd eftersom det fanns en akut situation med elever som uppträtt hotfullt mot andra elever och personal.
– Vi har individer som helt enkelt inte lyssnar på vuxna på enheten och utsätter andra barn och vuxna, säger han.
Det är en skola där lärarna beskriver att det är kaos, kameraövervakning och väktare har satts in. Vad tänker du om det?
– Jag vet inte om jag tänker någonting om det. Vi handskas med det, det är på individnivå som jag inte kan gå in på.
Är du inte bekymrad?
– Givetvis är vi bekymrade. Annars hade vi inte satt in så mycket stöd och insatser. Vi är bekymrade över att personal far illa, att andra elever far illa utifrån en situation vi måste handskas med. Jag är övertygad om att vi kommer lösa de här frågorna.
Ska föräldrar som har sina barn på Mosstorpskolan vara oroliga?
– De ska inte vara oroliga. Om man är det så ska man prata med sina barns lärare om vad oron består i, säger Mikael Hultberg.
I nästa del av granskningen om våldet i skolan visar vi de över 500 kränkningsanmälningar som gjorts på Norrköpings högstadieskolor – bara i år.
