Tunga jurister menar att Tidöavtalets restriktiva migrationspolitik svårligen kan förenas med rättssamhällets principer. Polisfacket kritiserar förslagen om hårdare tag mot brottsligheten som alltför enkelspårigt repressiva.
Inom energipolitiken ifrågasätter rader av intressenter den alltför enögda inriktningen på ny kärnkraft.
Förstå mig rätt: Kärnkraft kan möjligen bli ett viktigt bidrag till en långsiktig energipolitik, om det finns villiga investerare som klarar säkerhetskraven med mera utan väldiga skattesubventioner. Men eftersom alla verkar eniga om att ny kärnkraft inte kommer att kunna producera en enda kilowattimma förrän efter 2030 måste det också finnas en snabbare väg framåt.
Lika ensidigt som högersidan har tryckt på kärnkraften, lika orealistiskt har vänstern kritiserat att vi ingår i en europeisk energimarknad där priserna på el påverkas av vår omvärld. Några vänsterpopulister menar att vi ska stänga gränserna och behålla vår relativt billiga el för oss själva. Problemen med det är dock flera:
För det första kan vi inte göra det eftersom vi är medlemmar i EU, där den europeiska elmarknaden är en viktig del.
För det andra vore det oklokt,eftersom det skulle skära av oss från både export och, vilket vi behöver ibland, import av el. Sverige är en av Europas största elexportörer. Avskurna från grannländerna skulle vår ekonomi tappa mångmiljardbelopp, till nackdel även för elpriserna.
För det tredje bör vi inte göra det eftersom vår fossilfria elexport minskar utsläppen i vår omvärld. Däremot kan man, som förre generaldirektören i Svenska Kraftnät, moderaten Mikael Odenberg, ifrågasätta om inte utlandskablarna som privata företag idag tjänar miljarder på borde ägas av skattebetalarna.
Hur bör då energipolitiken se ut fram tills vi i bästa fall kan ha ny kärnkraft på plats? Olika intressenter har nyligen skickat viktiga signaler:
- LRF i södra Sverige vill se ett energipaket som kan ge ytterligare 50 terawattimmar från främst sol och bioenergi. Det är lika mycket som all svensk kärnkraft producerar idag! Andra pekar på avfall och restprodukter från skogsbruket som stora möjligheter.
- Branschföreningen Energiföretagen vill undanröja hinder i bl a tillståndsprocesserna för alla fossilfria kraftslag. De pekar på potentialen i havsbaserad vindkraft och vätgas med lagringskapacitet, investeringar som går betydligt snabbare än ny kärnkraft. Svenska Kraftnät har idag ansökningar om havsbaserad vindkraft som motsvarar en flerdubbling av hela dagens svenska elproduktion!
- Svenska Kraftnät trycker på att överföringskapaciteten inom landet måste byggas ut rejält. Just nu finns produktionen i norr och konsumtionen i söder, men med framtidens gigantiska fossilfria industriprojekt i norr blir det annorlunda, så den frågan är inte heller enkel.
- Allra viktigast är dock, det är nästan alla eniga om, att få till ökad effektivitet och flexibilitet i konsumtionen. Bara på några månader har de höga priserna fått energisparandet i Sverige att öka snabbt. Det förbättrar både hushållsbudgetarna och lättar på trycket i energisystemet. Här finns mycket mer att göra både genom ökad medvetenhet och förbättrad teknik såväl i näringslivet som i hushållen. Forskningen talar om möjligheter att halvera elpriserna!
Slutligen handlar det om politik. Ett 20-tal företrädare för olika energiintensiva branscher menar i DN att en blocköverskridande långsiktig energiuppgörelse är absolut nödvändig för att företagen ska våga investera.
Där har både regering och opposition en krävande, men livsviktig, uppgift om vi ska få till långsiktigt hållbar energiproduktion till rimliga priser i ett europaintegrerat Sverige.
Göran Färm
före detta Europaparlamentariker (S)