Det var förra vintern som läckaget av dieselolja inträffade vid Svensk Kraftreservs anläggning i Kimstad. Cirka 5 000 liter dieselolja hann läcka ut, enligt bolagets egna beräkningar. I ett tidigt skede befarades också att läckaget via Motala ström skulle nå Norrköpings kommuns dricksvattentäkt i sjön Glan. Så illa gick det inte, men en konsekvens av läckaget blev både betesförbud och skördeförbud på marken i anslutning till Kimstad kraftverk.
Nu ett år senare ligger länsarna fortfarande kvar i Motala ström.
– Det pågår en planering för att komma igång med de slutgiltiga åtgärderna, säger Tomas Lindvall, miljöskyddshandläggare på länsstyrelsen i Östergötland.
Spridningen i marken, från kraftverket ner mot Motala ström, har varit mindre än man befarade, menar han. När läckaget upptäcktes gjordes flera så kallade oljefällor i marken för att fånga upp dieseloljan.
– Väder och vind påverkar alltid, men störningen och spridningen var inte så besvärlig som vi först trodde. Länsarna i Motala ström har legat kvar för att ta upp mindre rester som kan dyka upp, säger Tomas Lindvall.
Fredrik Hermann är VD för Svensk Kraftreserv. Att länsarna fortfarande är kvar i Motala ström beskriver han som en försiktighetsåtgärd.
– Nu har marken varit frusen i omgångar och då kommer det ingenting, men när det släpper finns alltid risken att det ligger något i marken, där det inte varit något flöde tidigare, som kan dras med. Men vi har också vattenrening längre upp som skydd, säger han.
Sedan läckaget har en del av saneringen genomförts och i anläggningen har man bytt till rostfria system som varit i drift sedan i somras.
– Varenda liter som läcker är för mycket och är tillräckligt för att det inte ska vara acceptabelt. Vi har också tagit beslut, i Kimstad som i alla våra anläggningar, att införa större oljeskyddsåtgärder. Det handlar om mer hårdgjorda ytor och system som kan detektera läckage på ett mer modernt sätt, säger Fredrik Herrmann.
– Så fort vi får ok från länsstyrelsen kommer vi att påbörja resten av saneringen omedelbart. Det borde inte ta många månader att göra det här, säger Fredrik Hermann som inte ser någon anledning till att marken inte ska kunna brukas igen.
– Den provtagning som gjordes på skörden där och som skickades till destruktion visade inga nivåer.