Larmet: Elever och personal flyr efter stöket på skolan

De vill stå för ordning och reda. Men skolans hårda disciplin gör att elever far illa, menar flera vi talat med. Skolinspektionen har också tagit emot allvarliga anmälningar mot Norrköpingsskolan. "Ledningen har inget intresse för eleverna, konceptet med konsekvenser är bara ett sätt att spara pengar", säger Marie-Louise Åsenklint, tidigare biträdande rektor.

93 elever och många ur personalen har lämnat Nordic International School i Norrköping under läsåret. Nu kommer larm om stora problem på skolan.

93 elever och många ur personalen har lämnat Nordic International School i Norrköping under läsåret. Nu kommer larm om stora problem på skolan.

Foto: Thomas Möller

Norrköping2023-06-01 19:00

Friskolan Nordic International School öppnade i Norrköping i augusti 2017 och håller till på Dragsgatan alldeles vid Strömmen. Skolan ligger i en gammal fabriksbyggnad med klassrum på flera våningar och här går drygt 500 elever från årskurs fyra till nio.

NT:s grävgrupp har fått flera tips om friskolan. Under vår granskning har vi pratat med lärare och vårdnadshavare som är starkt kritiska till skolan och som vittnar om att både lärare och elever flytt från den. Vi har gått igenom anmälningar till Skolinspektionen och kartlagt ekonomin, som visar att pengar som skulle ha gått till elever skickats vidare till aktieägaren. Slutligen har vi ställt rektorn till svars.

På Campus i Norrköping träffar vi lärarstudenten Frida Larsson som har lång erfarenhet från att ha arbetat både i kommunala skolor och friskolor. Hon säger att problemen i skolvärlden är utbredda, men på Nordic blev det extra tydligt.

undefined
"Behoven i skolan är enorma". Frida Larsson jobbade tidigare på Nordic i Norrköping.

– När jag började i höstas var det fem eller sex lärare på plats som varnade mig för att komma och jobba där. Jag har aldrig varit med om något liknande. De letade själva efter nya jobb. Många lärare mådde dåligt, säger Frida Larsson.

Som ny lärare på skolan bad hon om att få gå ett introduktionspass bredvid en annan lärare för att lära sig rutinerna. Men det var inte aktuellt.

– Om jag skulle gå bredvid skulle jag göra det utan att få betalt – men det är ju helt oacceptabelt. Jag menar, det hade ju varit bra för dem om jag hade gått bredvid ett pass, då de har specifika rutiner på den skolan.

Vår kartläggning visar att under det senaste läsåret, fram till mitten av maj, har 93 elever slutat på Nordic. Det kan jämföras med två respektive sju elever på friskolorna Jönsbergska och Kunskapsskolan och 18 på kommunala Hagaskolan. Siffrorna gäller elever folkbokförda i Norrköpings kommun. Kunskapsskolan och Hagaskolan är jämnstora med Nordic, Jönsbergska har drygt 300 elever.

undefined
93 elever och många ur personalen har lämnat Nordic International School i Norrköping under läsåret. Nu kommer larm om stora problem på skolan.

Frida Larsson är inte förvånad över att så många elever väljer att sluta på Nordic. Hon såg elever som inte mådde bra och när hon tog upp det med skolledningen fick hon inget gehör:

– Jag sa att det behövdes en lärare till i vissa klasser. Behoven är enorma helt enkelt. Det fanns många elever som inte klarade enklare uppgifter, de behövde få stöd, inte stötas ut. Jag träffar dem på andra skolor i dag och de är knäckta.

Vad fick du för svar?

– Att lärarna ska klara av en klass på egen hand, säger Frida Larsson.

Nordic International School marknadsför sig som en skola med ordning och reda. Här ska elever ha skoluniform och stå på led innan de går in i klassrummen. När en elev titulerar en lärare ska de säga Mr eller Ms tillsammans med efternamnet. Om elever bryter mot reglerna, till exempel springer i korridoren eller stör lektionen, finns ett system där ”konsekvenser” trappas upp. Konsekvenserna kan bestå i samtal med rektor eller kvarsittning.

undefined
Flera allvarliga anmälningar mot skolan har kommit från föräldrar och lärare till Skolinspektionen.

På skolans hemsida står att undervisningens metod bygger på forskning och att disciplinen är till för att eleverna ska kunna nå bästa möjliga resultat.

– Man kan disciplinera eller tvinga elever till tystnad. Men vad utvecklar man för förmågor i ett barn då? Deras lärdom blir att en god elev ska spela en sorts rollspel framför vuxna. I stället för att lära sig att bygga tillitsfulla relationer, belönas inställsamhet. Jag tror att eleverna tar ut det på andra, i eller utanför skolan. Det pyser över någonstans, säger Frida Larsson.

Marie-Louise Åsenklint har tidigare varit specialpedagog och biträdande rektor med ansvar för elevhälsan på Nordic. Hon tror att en skola med fokus på disciplin kan locka till sig en viss typ av elever.

undefined
Skolan tror att de kan behandla alla elever på samma sätt, menar den tidigare rektorn Marie-Louise Åsenklint, som är kritisk mot skolans syn på eleverna.

– Mitt intryck är att många föräldrar sökte sig till skolan för att de önskade en mer inrutad miljö för sina barn med tydliga regler och konsekvenser. Det gjorde att vi hade en hel del barn med olika funktionsvariationer som inte fungerat på andra skolor och där man hoppades att denna fyrkantighet skulle hjälpa dem, säger hon.

Vilka möjligheter fanns till stöd och hjälp?

– Det fanns inga möjligheter alls, bara någon enstaka elev hade elevassistent. Det var aldrig fokus på hur man kunde förbättra undervisningen för elever som behövde extra stöd och anpassningar, det var fokus på hur man kunde förändra elevens beteende. Ledningen hade inget intresse för eleverna, konceptet med konsekvenser är bara ett sätt att spara pengar, säger hon.

Vi har talat med ytterligare flera lärare som inte vill framträda med sina namn i den här granskningen. De beskriver en skola med engagerad personal, men bekräftar också bilden om att skolan önskar välfungerande elever som inte behöver kostsamma åtgärdsprogram. Marie-Louise Åsenklint säger att hon till slut valde att säga upp sig för att hon inte kunde acceptera ledningens syn på eleverna.

– På Nordic tror de att det går att behandla alla elever på samma sätt. Att om man bara är tillräckligt tydlig och konsekvent så kommer eleven att lära sig till slut.

Vad leder det till i förlängningen?

– Det leder till att eleverna mår dåligt. Om man förväntar sig ett beteende som eleven inte klarar att uppfylla, då skapar man skam hos eleven. Under ett tag kanske eleven kan anstränga sig och följa normen, men det håller inte i längden, säger hon.

Vi har tagit del av tolv anmälningar om Nordic i Norrköping som kommit till Skolinspektionen det senaste läsåret. De är skrivna av både vårdnadshavare, lärare och elevhälsoteam.

undefined
Över 90 elever har slutat på skolan under läsåret.

Vårdnadshavare vittnar om att deras barn blir utsatta för upprepade kränkningar och mobbning och att skolan inte agerar.

”Det har pågått under en längre tid och mitt barn missar allt”, skriver en förälder.

”Barnen blir utsatta för knuffar, slag, ord och felaktiga anklagelser. Blir även nedvärderade utifrån kön av andra elever. Skolan tar inte detta på allvar och svarar knappt på mail längre, går inte att nå via telefon heller”, skriver en annan.

En tredje skriver: ”Skolan kränker elever, personal känner en otrygghet och elever sätts i särskild undervisningsgrupp utan relevant grund. Kvarsittning har tagits fram och ca 50–70 elever varje dag får kvarsittning”.

Problemen på skolan ledde till att Skolinspektionen startade en tillsyn i höstas. I februari kom beslutet och skolan fick en anmärkning. Löser man inte problemen kan mer ingripande sanktioner vidtas, skriver myndigheten i sitt beslut. Det kan till exempel vara att skolan får betala vite, en sorts böter, till staten.

undefined
Skolinspektionen har sett brister på Nordic International School i Norrköping.

Bristerna på skolan handlar enligt Skolinspektionen bland annat om att personal inte anmäler till rektor när en elev utsätts för kränkande behandling. Nordic måste också se till att man har behöriga lärare i engelska och spanska och kunna styrka lärarnas erfarenhet och utbildningsbakgrund. Skolan får också kritik för att rektor fattat beslut om att stänga av en elev under längre tid än den vecka som är tillåtet.

Nyligen redovisade skolan sina åtgärder för Skolinspektionen. De uppgav att man bland annat anställt lärare och internutbildat personal.

Vi har varit i kontakt med flera vårdnadshavare som har flyttat sina barn från Nordic. De vill, för att skydda sina barn, inte framträda med namn och bild – men vill gärna berätta om sina erfarenheter.

En mamma vi talar med, vi kan kalla henne Cathrine, säger att hennes dotter mobbades under ett par års tid och även utsattes för ett allvarligt brott på skolan av en annan elev. Dottern mådde så dåligt att hon till slut inte gick dit.

– Jag följde henne till skolan, men när vi kom fram till dörren orkade hon inte gå in. Det var så jobbigt att se, hon klarade inte av att vara där, säger Cathrine.

Under flera månader var dottern inte alls i skolan. Om en elev uteblir mer än 15 procent av skoltiden under tre månaders tid ska skolans rektor rapportera det till kommunen, men det gjordes inte, enligt mamman. När vi tar frågan med rektorn uppger han att skolan numera har förbättrat sina rutiner.

– Vi upplever inte att skolan tog tag i saken och försökte hjälpa oss, de la över allt ansvar på oss föräldrar. Nu har vi bytt till en kommunal skola och har fått ett helt annat bemötande. De har gjort mer för oss på tre veckor än vad Nordic gjorde på tre år. Det känns som att Nordic var glada att slippa oss, säger Cathrine.

En annan mamma vi talar med, vi kallar henne Miranda, säger att hennes två barn till en början trivdes bra i skolan, men att det sedan uppstod problem. Hon beskriver en vardag där barnens schema var så tajt att de inte hann i tid till sina lektioner, där det var stökigt i klassrummen och där de som skulle hålla ihop lektionerna i många fall var unga och obehöriga lärare.

– De tog in alldeles för många elever under kort tid, på en alldeles för liten yta med alldeles för lite personal. De hann inte växa i sin kostym och det blev bara pannkaka.

Miranda beskriver sig själv som engagerad och att hon hade mycket kontakt med skolan.

– Jag kämpade allt jag kunde. Jag tycker att det är jobbigt att byta skola, både för mig och barnen, men jag hamnade i en situation där jag inte längre med värdighet kunde ha kvar barnen där.

Vi får höra att en del av skolans problem beror på att personal inom skolledningen har bytts ut flera gånger det senaste året. I slutet av förra sommaren började en ny rektor. Denne arbetade fram till oktober, men drabbades sedan av sjukdom och då kom en tillförordnad rektor.

undefined
Helena von Schantz, skyddsombud och facklig lärarrepresentant.

Helena von Schantz är skyddsombud och facklig lärarrepresentant på skolan. Hon bekräftar att skolan har haft problem och att höstterminen har varit tuff för personalen.

– I sommar anställs en ny ordinarie rektor och vi hoppas att det kan att leda till att vi får ett bättre år, det senaste har varit turbulent. Det är många lärare som är oroliga efter alla förändringar under höstterminen. När det inte känns stabilt tittar man efter andra jobb, säger hon.

Vad tror du behövs för att rätta till problemen?

– Jag tycker att vi gör mycket av det som behövs. Skolledningen tar tillvara personalens synpunkter och förslag. Numera har vi vikarier och kan på så vis ta bort press från lärarna, säger Helena von Schantz.

– Man hanterar de enstaka elever som står för kränkningar och dåligt språkbruk och när det gäller elever med särskilda behov har vi kommit långt. Vi har många elever med diagnoser som lyckats utmärkt väl och fungerar i klasserna.

Men anmälningar fortsätter att komma in till Skolinspektionen under läsåret. I slutet av mars skriver en anonym anmälare att personal på skolan gråter, att elever far illa och att skolledningen inte är förmögen att hantera problemen. Den anonyma anmälaren uppmanar Skolinspektionen att ta anmälan på allvar ”innan något allvarligt sker”.

Vi återvänder till lärarstudenten Frida Larsson. Hon menar att det krävs bredare lösningar för hela branschen.

– Det som krävs är att man inte tillåter företag att plocka ut vinster från skolor. Det ska gå tillbaka till elever, det behövs akut. Jag är ute i skolor igen nu efter ett långt uppehåll och ser det här. Vi sviker barnen, säger hon.

Nordic International School ingår i en koncern med flera friskolor, där bland annat gymnasieskolan Fria Läroverken ingår. Totalt går cirka 4 400 elever i koncernens grund-och gymnasieskolor.

När vi granskar koncernens ekonomi kan vi se att skolpeng, som skulle ha gått till grund- och gymnasieskolorna, förs vidare till andra delar i koncernen och till aktieutdelning.

Vi träffar Emil Wallin, tillförordnad rektor på Nordic i Norrköping, som i vanliga fall är skolchef med ansvar för hela koncernens grundskolor. Han är bosatt i Karlstad, men sedan i höstas är han på plats i Norrköping flera dagar i veckan.

undefined
Emil Wallin, tillförordnad rektor på Nordic i Norrköping, medger att skolan har haft problem men anser att man nu är på rätt väg.

Han leder oss raskt från entrén genom korridorer och trapphus till ett konferensrum. En skylt i entrén talar om att skolan är kameraövervakad och under vår raska rundvandring genom våningsplanen ser vi flera kameror.

Emil Wallin medger att det har varit problem under läsåret – eller utmaningar som han väljer att kalla det – men han tycker att skolan nu är på rätt väg. Till exempel har ny personal anställts i elevhälsoteamet, efter att flera slutat på grund av en konflikt med den dåvarande ledningen.

– Vi har en utmaning i att behålla personal, det är en viktig del. Vi har även en utmaning i att öka tryggheten bland eleverna, det är något vi jobbat hårt med under året, säger han.

Skolinspektionen genomför regelbundet enkäter bland elever, lärare och vårdnadshavare. Den senaste enkäten från 2022 visar att elever på Nordic i Norrköping känner sig mindre trygga än elever på andra skolor i landet, som besvarat enkäten.

Emil Wallin förklarar att kameror och kompetensutveckling av personalen är två sätt att öka tryggheten.

Skolinspektionen riktade kritik mot er. Hur har ni jobbat med de frågorna?

– Vi har jobbat en hel del med interna rutiner, kring hur vi jobbar med kränkande behandling. Där ser vi en skillnad i att vi i ett tidigare skede får in signaler, vi har en lugnare skola i mångt och mycket. Det är i alla fall vad eleverna beskriver när jag frågar dem, säger Emil Wallin.

undefined
Efter Skolinspektionens kritik har rutiner på Nordic förändrats, säger Emil Wallin, tillförordnad rektor.

Samtidigt har många elever lämnat skolan. Sedan i höstas fram till mitten av maj har 93 elever slutat.

– De har uppgett olika skäl, det är allt ifrån att man vill ha något annat, till elever som slutar för att man vill gå i musikklass, eller att man tycker att något vi gjort inte varit tillräckligt bra, säger Emil Wallin.

Reagerar du på siffran, ni har ungefär 500 elever?

– Vi kan inte ändra det som varit, men säkerställa hur det ska bli framåt och vi vill ju att det ska vara en skola som gör skillnad. Vi gör skillnad när det kommer till elevernas skolresultat, där är vi enormt duktiga. Men jag vet siffrorna, det är inget jag kan reagera på, men det är inte så vi vill ha det. Vi vill vara mycket bättre.

Läsåret har varit turbulent och Emil Wallin medger att anmälningarna från föräldrar och personal samt Skolinspektionens kritik är något utöver det vanliga och att Nordics andra skolor inte har samma problem.

undefined
Trots ett turbulent år säger rektorn Emil Wallin att skolans elever presterar bra resultat.

En förälder anser att en anledning till skolans problem är att den växte för fort och hade för lite personal. Lärare och föräldrar kritiserar också bristen på extra stöd till elever som behöver det. Emil Wallin säger att det är möjligt att skolan har vuxit för fort, men att mycket har förändrats under våren: 

– Största skillnaden är nog att vi nu är bättre och snabbare på att utreda elever när de behöver få stöd, vi har hittat bättre rutiner kring att nå snabbare till elever.

Har ni elevassistenter till dem som behöver? 

– Absolut, det har vi.

Hur många?

– I dagsläget har vi en ren elevresurs.

En på 500?

– Eh, ja.

Det låter inte som så mycket?

– Ja, det är din värdering. Sen jobbar vi på olika sätt, vi har flera personer som arbetar stödjande för elever, elevcoacher, lärarresurser samt specialpedagoger, men de är inte inne hela dagarna.

Lärare som vi pratat med anser att det konsekvenssystem ni har kränker elever – hur ser du på det?

– Nej, jag ser inte att det kränker elever. Det handlar om hur vi gör det. Vi måste göra det på ett sätt som är på elevens villkor.

När vi undrar om skolans disciplinära system – där man arbetar med alla elever på samma sätt – också är ett sätt att hålla nere kostnader, reagerar Emil Wallin starkt.

– Det handlar ju inte om kostnad, det handlar om att hitta ramar. De flesta människor mår bra av ramar. Det här är ett ramverk. Ska du spela hockey måste du ha ett ramverk, en hockeyrink att spela på, om vi då skapar rinken för skolan så ökar det möjligheten för eleverna att kunna lyckas och må bra. Så det har ingenting med kostnad att göra. Det vore väldigt cyniskt – och i mitt fall att jag skulle sätta min yrkesroll för att det finns ekonomiska förtecken – jag tycker det känns förnedrande att du ställer den frågan faktiskt.

Hur ser det ut med ekonomin i år med tanke på att elever lämnat och de problem som finns?

– Det är detaljer jag inte kan gå in på. Men det säger väl kanske sig självt att det är svårare att få just den här pusselbiten att gå ihop när man inte är lika många elever som man beräknat.

undefined
Inget problem. Emil Wallin, tillförordnad rektor, tror inte att skolpengar som slussas vidare till en ensam huvudägare hade behövts på skolan i Norrköping.

Delar av skolpengen till Nordic, som betalas ut av Norrköpings kommun, slussas vidare i koncernen och används till annan verksamhet. Men Emil Wallin ser inte det som ett problem.

Om du bara ser till din del, som rektor i Norrköping, hade de pengarna behövts här?

– Nej, det tror jag inte, det är inte det som det handlar om.

För en miljon till så skulle man kunna göra ännu mer för eleverna.

– Det hade man säkert kunnat, men för vår del är det inte pengarna det handlar om här utan det är hur våra interna processer suttit och bör sitta. Det är det vi jobbar med och vi har en jättebra plan framåt som jag tror jättemycket på.

Hur mycket pengar går vidare från skolan här i Norrköping in i koncernen?

– Det kan jag inte svara på, det tror jag ni vet och förstår också, säger Emil Wallin.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!