Arbetsgivarna menade i en första text att "ingen" vill ha de enklare jobb som erbjuds. De arbetslösa kontrade i nästa publicering med att de inte ens får svar på sina ansökningar.
Efter våra artiklar drog en hård debatt igång i flera kanaler. Två vitt skilda bilder av verkligheten möttes där:
Den ena sidan menar att ersättningarna från a-kassa och olika bidrag är för höga och att reglerna är för slappa. De hävdar att detta gör att den arbetslöse inte tjänar nog mycket på att byta bidrag mot jobb – och inte heller pressas nog hårt att ta jobben som erbjuds.
Den andra sidan säger tvärtom att ersättningarna är för låga och att kraven och kontrollerna är mycket hårda.
Så hur generösa är egentligen ersättningarna till de arbetslösa? Och hur tuffa är kraven som ställs? Det korta svaret är att ersättningarna skiljer sig väldigt mycket åt, då det finns flera olika system som fungerar på olika sätt, men att kraven är ungefär samma överallt.
Vi har gått igenom de ersättningar som finns och räknat om dagssummorna i "månadslöner" för att göra det enklare att jämföra. Alla siffror i den här texten är före skatt och kan jämföras med att medellönen i Sverige, enligt SCB, är 36 100 kronor i månaden.
Den ersättning som ger mest pengar är a-kassa. Det är en frivillig arbetslöshetsförsäkring och för att få pengar därifrån måste man i minst ett år ha varit medlem i någon av Sveriges 24 a-kassor. Då kan man, om man blir arbetslös, få upp till 80 procent av sin tidigare lön – men bara upp till en viss lönenivå. Det högsta som går att få är drygt 21 000 kronor per månad före skatt och summan minskar sedan allt eftersom.
Ersättningen går att få under 300 arbetsdagar, vilket motsvarar ungefär 15 månaders tid. Den som har barn hemma kan få ytterligare 150 dagar, vilket sammanlagt blir nära 21 månader.
För att få a-kassa ställs också ett antal krav, som i princip är desamma som för alla ersättningar i den här artikeln: Du måste vara inskriven på Arbetsförmedlingen, aktivt söka jobb, vara beredd att ta de jobb som erbjuds samt att delta i utbildningar, praktiker och andra insatser. Annars kan du stängas av från ersättningen.
För den som blir arbetslös, men bara varit medlem i a-kassan i mindre än ett, år så finns det också en grundersättning på max 11 200 kronor per månad. Samma ersättning går att få från Alfa-kassan, för den som inte alls är medlem i en a-kassa. Även dessa ersättningar betalas ut i 300 dagar, med förlängning på 150 dagar för den med omyndiga barn.
Det är dock inte bara att luta sig tillbaka och inkassera pengarna. Harald Petersson är ordförande för intresseorganisationen Sveriges A-kassor och han tillbakavisar bilden av att det skulle vara lätt att få behålla sin ersättning även om man inte söker jobb.
– Den stämmer inte. Vi har ett kontrollsystem där man måste rapportera sina sökaktiviteter och söker man inte jobb i tillräcklig omfattning rapporterar Arbetsförmedlingen det till a-kassan. Då blir man först varnad, men riskerar sedan att förlora sin ersättning. Det handlar bara om veckor innan den första varningen kommer, säger han och förklarar att det är vanligt med varningar, men mer ovanligt att någon stängs av.
Harald Petersson berättar att kontrollerna på senare år dessutom har ökat och blivit mer omfattande än tidigare.
– Så man kan absolut inte passivt uppbära ersättning. En del arbetslösa tycker säkert att det till och med är lite väl hårt, men det är faktiskt en del av legitimiteten, säger han.
När a-kasseperioden är slut kan den arbetslöse få fortsatt ersättning ifrån Försäkringskassan, om man får plats i Arbetsförmedlingens program Jobb- och utvecklingsgarantin, som vänder sig till långtidsarbetslösa.
Aktivitetsstödet från Försäkringskassan följer samma principer som hos a-kassan och ger 65 procent av den tidigare lönen. För den som är under 25 år är ersättningen något högre, till en början 80 procent och sedan sjunkande. Ersättningen betalas först ut i 450 dagar, men kan sedan förlängas på obegränsad tid om man fortsatt klarar alla krav.
– Man kan få aktivitetsstöd så länge man är anvisad programmet och uppfyller övriga villkor, då finns det inga begränsningar till just dessa 450 dagar, säger Kristoffer Wendel, områdeschef för bland annat arbetsmarknadsstöd på Försäkringskassan.
För den som inte har a-kassa finns det andra ersättningar att få. Om man deltar i något av Arbetsförmedlingens program kan man också få stöd från Försäkringskassan.
Det finns då tre olika varianter: Aktivitetsstöd ger ungefär 4 800 kronor i månaden, utvecklingsersättning för ungdomar ligger på cirka 1 200 till 3 600 kronor, medan etableringsersättning, till den som nyligen fått uppehållstillstånd, ger omkring 5 000–6 700 kronor. Det finns ingen gräns på hur länge man kan få dessa ersättningar.
– Begränsningen om 450 dagar gäller endast jobb- och utvecklingsgarantin. I övriga fall kan man ha rätt till ersättning så länge man är anvisad ett program hos Arbetsförmedlingen och uppfyller övriga villkor, säger Kristoffer Wendel.
Men inte heller de här ersättningarna är kravlösa. Dels ska man uppfylla de tidigare nämnda kriterierna, dels riskerar man att stängas av från ersättningen om man missköter sig, berättar Andreas Malmgren, som är verksamhetscontroller på Arbetsförmedlingens enhet för ersättningar.
– Alla arbetslösa ska varje månad lämna in en aktivitetsrapport och redovisa vilka jobb man har sökt, men också vilka andra åtgärder man har genomfört för att få ett arbete, säger han och förklarar att rapporterna sedan granskas och jämförs med den enskildes handlingsplan på vad som förväntas av personen.
– Om vi bedömer att den sökande inte aktivt har sökt lämpliga arbeten så finns det en sanktionstrappa. Den första gången det händer får man en varning och andra gången får man en dags avstängning från rätten till ersättningen. Nästa gång blir det fem dagars avstängning, sedan tio dagar och efter det 45 dagars avstängning vid varje tillfälle, säger han och tillägger att sanktionerna även kan gälla om man inte har lämnat in sin aktivitetsrapport eller uteblivit från ett bokat möte.
Andreas Malmgren ger ett exempel på hur processen kan gå till: Om en person inte söker jobb i juni månad så märks det när aktivitetsrapporten lämnas in under första halvan av juli. Den ska sedan granskas inom två veckor och Arbetsförmedlingen meddelar sedan den sökande att man överväger en sanktion. Den sökande har då 16 dagar på sig att komma in med synpunkter, innan ett slutligt beslut tas. Då kan man alltså vara i mitten av augusti.
Under 2021 fattade Arbetsförmedlingen cirka 300 000 sanktionsbeslut, varav 200 000 gällde avstängningar och resten varningar.
För den som inte uppfyller kraven för någon annan ersättning, eller om ersättningen inte räcker, återstår det att vända sig till socialtjänsten och söka ekonomiskt bistånd, det som tidigare kallades socialbidrag. Det är ett sista skyddsnät och kräver att man innan dess har gjort allt man kan för att försörja sig.
Den vanligaste ersättningen som betalas ut från socialtjänsten är försörjningsstöd. Det bygger på invecklade uträkningar, men lite förenklat kan en ensamboende vuxen – enligt en uträkningsmodell på Socialstyrelsens hemsida – få 4 250 kronor i månaden plus hyra. En familj med två vuxna och tre hemmaboende barn kan, förutom hyra, få mellan 14 000 och 20 000, beroende på barnens ålder.
Det går dock inte att få ut hur mycket som helst för hyreskostnader. I Norrköping kan en ensam vuxen få hyra betald upp till drygt 4 800 kronor, medan familjen i exemplet ovan kan bo för cirka 8 900 kronor.
Ersättningen blir dock mindre om någon i familjen har en annan inkomst – som lön, arbetslöshetsersättning, sjukpenning eller andra bidrag – vilket i så fall dras av från summorna ovan.
Stödet måste även sökas på nytt varje månad och kräver då en lång rad handlingar: Kontoutdrag för alla i familjen, kvitton och fakturor, hyresavier, inkomstdeklarationer och sjukintyg. Samt en hel del annat.
I Norrköping ligger ansvaret för ekonomiskt bistånd på Arbetsmarknads- och vuxenutbildningskontoret. De har också i uppdrag att se till att den sökande på sikt ska kunna försörja sig själv. Förutom att samarbeta med till exempel Arbetsförmedlingen så har man också egna arbetskonsulenter och studie- och yrkesvägledare som ska stötta den enskilde.
Men man ställer också krav på den som får bistånd och att denne redovisar vilka jobb man har sökt, berättar Pernilla Thott Ljung, som är chef på kontoret.
– Gör du inte tillräckligt så får du ha en dialog med din socialsekreterare. Och är det så att man struntar helt och fullt i det – ja, då har du inte gjort allt du kan och då kanske du inte heller är fullt ut berättigad till försörjningsstöd.
Pernilla Thott Ljung förklarar att man som samhällets sista skyddsnät dock inte kan vara så kategoriska.
– Man blir inte av med ersättningen rakt av, för det är inte svart och vitt här. Vi ställer inte någon utan den yttersta nödhjälpen, men vi ställer också krav. Det finns skyldigheter till de rättigheter man har, så det balanserar vi individuellt, säger hon och förklarar att antalet hushåll i Norrköping som får försörjningsstöd har minskat med ungefär 500 stycken på två år.
– Vi har jobbat metodiskt med det här, så att man inte ska bli långvarigt beroende av stödet, säger hon.