Friskolornas vinster har ifrågasatts och diskuterats av politiker från höger till vänster genom åren. Samtidigt har granskningar från Skolinspektionen visat att undervisningskvaliteten i många friskolor har brustit. Nu vill regeringen reglera friskoleföretagens vinstutdelning.
Lotta Edholm reagerar på att skolkoncerner tar ut vinst samtidigt som skolorna behöver pengar.
– Det är ett av skälen till att vi nu kommer att göra de största förändringarna sedan friskolereformen för 30 år sedan och se över att begränsa möjligheten att ta ut vinst, säger Lotta Edholm.
För nystartade skolor och för skolor som har kvalitetsproblem blir det i så fall begränsningar när det gäller att dela ut pengar till ägare. Används skolpengen till annat än undervisning kan det bli det krav på återbetalning, enligt den pågående friskoleutredningen.
– Det ska aldrig vara lönsamt att leverera dålig kvalitet. Vi vill också göra det möjligt att återkräva skolpeng om till exempel pengarna gått till fiffel eller på något sätt ekonomisk eller annan brottslig verksamhet, säger Lotta Edholm.
I början av 90-talet införde den dåvarande borgerliga regeringen friskolesystemet och gav också möjlighet till ägarna att ta ut vinst från skolverksamheten. En av arkitekterna bakom systemet var den då 23-årige ungmoderaten Anders Hultin från Norrköping.
Som politiskt sakkunnig på utbildningsdepartementet, efter den borgerliga valsegern 1991, var han med om att ta fram upplägget med skolpeng och vinstuttag från friskoleföretagen.
Anders Hultin har lämnat politiken och är i dag ensam aktieägare till Watma-koncernen, som bland annat driver Nordic International School med sju skolor i landet. Under förra läsåret omsatte koncernen 677 miljoner kronor och gjorde en vinst på 37 miljoner.
NT:s granskning visar att stora summor har förts från skolföretagen till andra verksamheter. Under förra året handlade det om drygt tio miljoner från Nordic i Norrköping och de andra skolorna i koncernen.
Hälften, fem miljoner kronor, hamnade direkt i fickorna på Anders Hultin. Resten gick till en våffelstuga i Åre och en friskola i Pakistan. Pengar som kommer från den skolpeng som kommunerna, bland annat Norrköping, betalar till friskolorna.
Hur ser du på att skolpengen används för att finansiera annan verksamhet – som att bygga upp skolverksamhet utomlands och investera i restaurangverksamhet?
– Tanken med den här nya politiken är att det inte ska vara möjligt, säger Lotta Edholm.
– Vi vill också införa en sanktionstrappa där man kan ta ut både avgifter och skärpta viten när man ser kvalitetsbrister.
De förslag på förändringar som regeringen lägger fram nästa år gäller såväl friskolorna som de kommunala skolorna. Syftet är att öka kvaliteten och ge en likvärdig utbildning i hela landet.
När blir förändringarna verklighet?
– All lagstiftning måste utredas, det innebär att det kan ta ett par år. Men under tiden har vi gett Skolinspektionen möjligheter att granska skolor mer tydligt och de har fått utökade resurser för att göra det. Till exempel genom fler oanmälda besök på skolor, så att man inte kan ha tid att, så att säga, ”piffa till” skolan innan Skolinspektionen kommer.
Friskolorna kommer troligen också att få sänkt skolpeng. I dag bär en elev med sig en summa pengar till den skola man väljer, oavsett om det är en friskola eller en kommunal. Men fördelningen är orättvis, menar Riksrevisionen som i fjol granskade systemet, eftersom kommunerna har kostnader som inte friskolorna har. Nu ses systemet över.
– Det kommunala skolväsendet har ju till exempel alltid kravet på sig att leverera skolplatser till alla elever. Skolpliktsansvaret är ju väldigt omfattande, tanken är då att man ska räkna ut det så man kan dra av det från de fristående skolornas ersättning, säger Lotta Edholm.
Hur mycket är rimligt att förändra ersättningen?
– Det vågar jag absolut inte säga nu, det ska ju utredningen titta på.
Lotta Edholm satt tidigare i styrelsen för börsnoterade friskolekoncernen Tellusgruppen och är Facebookvän med Anders Hultin, som alltså både äger Watma-koncernen och ligger bakom det nuvarande friskolesystemet.
Känner ni varandra?
– Det skulle jag inte säga. Jag har inte träffat honom på säkert 30 år, säger Lotta Edholm.